Fin fin "vågad" fotoutställning på Artipelag 2015

"Land meets water" är en strålande fin och inspirerande fotoutställning på Artipelag, den vackra konsthallen vid Baggensfjärden. Där kan man under sommaren se amerikansk och europeisk fotografi från 1860 till idag. Läget för att visa dessa över 300 bilder av 40 konstnärer kunde inte varit bättre vald. Och på strandpromenaden till konsthallen visade sig även en säl för att hälsa oss välkomna.

Klippor vid Ut-Fredel i Stockholms ytterskärgård (inte med på utställningen - min bild)

Fantastiskt bra gjort att visa "Land meets water" under sommaren. Kuster, sjöar, vattendrag i närhet till naturen tilltalar många och har varit ett kärt motiv att avbilda för målare och fotografer i hundratals år. Därför är det kanske även lite "vågat" inom det nutida konstetablissemanget att göra denna utställning som annars gärna tar avstånd till vad vanliga människor tycker om. Jag saknar bara modet och viljan att ha inkluderat några av de skickliga fotografer som bor i och kring skärgårdslandskapet i Stockholms län. Det hade gett utställningen ytterligare en till dimension, enligt min helt partiska uppfattning.

Utställningens största behållning för min del var att få se bilderna av Edward Weston, Ansel Adams och Olafur Eliasson. Helt klart sommarens bästa fotoutställning i länet 2015. En inspirationskälla av sällan skådat slag!

Läs gärna mer om utställningen på Artipelags hemsida.
 

Suverän fotografi av Saul Leiter på Gun Gallery

Saul Leiter, född 1923 i USA, är en fotogarf som jag hade missat helt. Visste inte vem han var. Kanske beroende på att han inte hade velat visa sina fotografier förrän på 90-talet. Men det tog mig bara en bild för att jag skulle förstå att han hade något extra att komma med. När bilden som följde med vernissageinbjudan från Gun Gallery damp ned i min dator fattade jag direkt att en för mig ny stor fotografupptäckt kanske var på gång.

Saul Leiter fick sin första kamera av sin mamma när han var 12. Men hans bildintresse drog i stället  mot måleriet och han blev konstnär i unga år. Men på 50-talet började han ändå att fotografera New York med Leica och den då nya färgfilmen Kodachrome. Det är ett urval av dom bilderna som nu visas på Gun Gallery. För Saul Leiter verkar måleriet och fotograferingen gått hand i hand. Han har utvecklat ett i högsta grad avancerad stil att komponera med färg och form.

Nu har det gått några veckor sedan vernissagen i Stockholm som var fylld till bristningsgränsen med nyfikna besökare. Jag tror att jag tog fyra varv runt under en timmes tid och sög in bilderna till mina inre skrymslen. Det är mycket viktigt att göra så om jag ska ha möjlighet att fortsätta att utvecklas tror jag. Att se mycket och god bildkonst länge. Få det inpräntat i det inre. Träna upp seendet ytterligare.

I förra veckan passerade jag Slussen. Denna sönderfallande knutpunkt mellan Söder och Gamla Stan.  Där tas det mycket bilder av förbipasserande i väntan på den stora ombyggnaden. Och denna gång såg jag Slussen på ett lite annat sätt än tidigare och tog några bilder i förbifarten. När jag kom hem och tittade tyckte jag mig se att jag hade påverkats av Saul Leiters bilder i mitt fotograferande. Eller var det bara inbillning?

Återigen hade jag fått uppleva något omvälvande i bild och fotografiväg på Gun Gallery som kommer att påverka min utveckling. Det är konstigt att jag aldrig får uppleva något liknande på det 2000 kvm stora Fotografiska. Inte hitintills i alla fall. Ett bevis till på att storleken inte har någon betydelse. Utan kanske snarare är ett hinder? Utställningen med Saul Leiter pågår till den 17 juni på Gun Gallery. Jag måste hinna med att göra ett besök till tror jag absolut.

En bra intervju med Saul Leiter
Några av Saul Leiters bilder på Lens Culture
Och en prisvärd bok med Saul Leiter

Lightroom 4 trollar fram fler nyanser i bilderna

Det känns nästan som magi att kunna få ut detaljer i mina gamla digitalbilder som jag inte ens trodde fanns där. Jag installerade Lighroom 4 i lördags och häpnade över det som plötsligt blev synligt i de ljusaste och mörkaste av bildernas partier. Adobe skall ha jobbat på den algoritm i åratal som gör detta möjligt.

Under mina sju år med digitalfotografering så har jag alltid fotograferat i RAW för att få med så mycket som möjligt av bildens tonregister. Även fast nyanserna inte var möjliga att få fram då i bildbehandlingsprogrammen. Jag tänkte att en vacker dag så kommer det att bli möjligt med teknikens utveckling. Och den vackra dagen är här nu. Nu är bara frågan om jag skall gå igenom och göra om digitalbilderna från sju år tillbaka i tiden. Det känns som det kommer att bli nödvändigt.

Normalt skriver jag inte om teknik i bloggen för att jag tycker att det är tråkigt och att det tar bort intresset för bilden. Det är trots allt själva fotograferingen och skapandet av bilden som är det viktigaste. Men denna uppgradering av Lightroom var av så stort intresse att jag bara måste nämna det.

Jag visar en bild på Mohlins fontän i två versioner som jag plåtade för ett par veckor sedan. Den översta är gjord med nya Lightroom 4, den undre med 3:an.

Det finns några bra filmer på Youtube som visar lite vad som är möjligt. En är
Lightroom basics Video 3 - Retouching photos och en annan Lightroom 4 - New Possibilities

Mohlins fontän i Kungsträdgården, Stockholm

Utställning - fantasifull Max Magnus Norman

Efter besöket på Galleri Kontrast i lördags knallade jag vidare upp på Hornsgatspuckeln. Lockades snart in av mycket fanatasifullt och spännande måleri och skulptur på Galleri Ekvall+Törnblom. Där slog det minst sagt gnistor av verken. Konstnären Max Magnus Norman ställde ut och mina ögon fick en välbehövlig vitamininjektion. Det var länge sedan jag jag såg något så överraskande bra. Humor, fantasi och ironi sprängde de normala sättet att se. Oj, vad befriande skönt se gränserna flyttas i nya riktningar. Tråkigt nog så slutar utställningen redan idag. Jag hade tur som fick se den.

En del undrar varför jag går och ser annat än fotografi och vad jag kan få ut av det när jag själv är fotograf. Den största anledningen är att jag gillar att se all slags bildkonst och andra konstformer. Det känns inspirerande och utvecklande att ta in det som ligger utanför fotografins värld. Förhoppningsvis kan det kanske också göra mig till en bättre fotograf. Om inte annat är det ofta väldig givande och trevligt. Jag tror stenhårt på att man skall försöka se annat än det man själv håller på med. Annars är jag rädd för att man hamnar i en slags rundgång och slutar att utvecklas.

Skärgårdsbåtens dag 8 juni 2011 med mycket ånga

Idag är det Skärgårdsbåtens dag. Ett flertal ångbåtar går från Strömkajen vid 18-tiden i Stockholm till Vaxholm och går tillbaka vid 21.30. Har hört rykten att den vackra Saltsjön också skall vara med. Det var några år sedan sist. Får hoppas att vädret blir skapligt, men det skulle bli bättre framåt kvällen. Själv kan tyvärr inte vara med för jag får hjälp att masta på min segelbåt just i kväll. Och det vill jag inte vänta med. Att kunna komma ut på sjön på egen köl är trots allt viktigare.

Svarta hemsidor börjar att bli riktigt påfrestande

Många fotografer har en vana eller ska man kalla det ovana att göra sina hemsidor med svart bakgrund. Det kanske var effektfullt till en början men nu börjar jag att tycka att det ytterst påfrestande. Anledningen är väl den att dom tror sig att bilderna skall göra sig så att dom ser förhöjda och extra bra ut. Men i längden tror jag att det blir precis tvärt om. Dom kanske till och med tror att dom är originella och exklusiva när dom har svarta hemsidor.

Lyssnade på en av de erfarna bildinköparna i USA, Stella Kramer för en tid sedan när hon ondgjorde sig över de svarta webbsidorna som fotografer så ofta har. Och visst, svart blir trist och påfrestande i längden. Det liksom suger energin ur bilderna. Rätt använt kan det givetvis fungera. Men det görs allt för ofta i fel sammanhang. Som en slags standard.

Jag har kanske blivit överkänslig för fula hemsidor över åren. Som kan förstöra bildupplevelsen, ibland nästan helt. Det finns flera duktiga fotografer som har så jobbiga hemsidor att jag nästan inte kan besöka dom utan att börja må dåligt. Dom kan ha gräsliga störande grafiska element som fullständigt slår ihjäl bilderna. Ett efter ett par besök så kommer jag sällan tillbaka dit.

Ljust och enkelhet är väl ett bra grundtips att gå efter när man gör sin hemsida. Låt bilderna tala. Tilläggas ska att jag uppskattar enkel snygg design väldigt mycket. Då blir det en ren njutning att surfa runt och kolla in bilder.

Edward Burtynskys brännbara "Oil" på Fotografiska

Edward Burtynsky berättade om bilden

Industrilandskapet breder ut sig, tar upp allt mer plats. Vad gör vi med vår planet? Vad är priset för vår livsstil? Edward Burtynskys gigantiska bilder känns brännbara på Fotografiska. Bilderna är nästan förföriskt vackra trots det allvarliga innehållet. Det ser ut som om människan överskattar sin förmåga att ta konsekvenserna av den väldiga exploateringen av landskapet och jordens resurser. Med oljekatastrofen i Mexikanska gulfen färskt minne känns utställningen rätt i tiden.

Edward Burtynsky följde oljans väg i tolv år, från oljekälla till konsumtion och återvinning. Det blev en bildserie som jag tror fastnar hos betraktaren, klibbar sig fast i medvetandet. Bilder som kräver eftertanke. Hur skulle våra liv se ut om vi inte hade haft oljan? Hur kommer det att bli när den tar slut? Vad är alternativen?

Dessa monumentala industrilandskap är inget som vi är ser annars. Det fotografiska mediets styrka kommer väl till pass när problemen kring oljekonsumtionen skall medvetandegöras. De flesta bilder var två meter breda och knallskarpa. Jag behövde ett betraktningsavstånd på fem meter för att få det bästa perspektivet. Avståndet när bilden största kraft träffade mig. Några bilder var mindre och det tyckte jag personligen var bättre, för då kom jag närmare. En meter breda bilder kändes bäst. Störst är inte alltid bäst.

Ska jag sätta ett betyg på Burtynskys "Oil", så får det bli 9 av tio möjliga. Bilderna följde med mig därifrån och finns fortfarande starkt kvar i mitt medvetande. Bara det är indikator på att bilderna var något utöver det vanliga. Utställningen håller på till den 26 juni på Fotografiska.

En kort film om Burtynskys bilder på Corcoran Gallery of Art. Bildurvalet är inte det samma, men den ger en bra inblick i vad utställningen handlar om. Titta gärna in på Edward Burtynskys hemsida. Där kan man se mycket stora fina bilder på det mesta av hans arbete. Och sist, men inte minst, kolla in Edward Burtynsky på TED-talks

Balansen mellan utställningarna på Fotografiska är just nu alldeles utmärkt och lovar gott för framtiden. Helene Schmitz med konstfoto i galleriet på översta våningen, och jag tycker att Helene är en av landets bästa fotografer. På mellanvåningen två utställningar med allvarligt innehåll, Burtynskys "Oil" och Jonathan Torgovinks "Intended Consequences". Och på våningen längst ned reklam och kändisbilder av Albert Watson.

The Genius of Photography - sex timmar om fotografi

För några månader sedan så tittade jag på den makalöst intressanta BBC-serien "The Genius of Photography" som finns på YouTube. Nu har jag börjat att se om den. Och det känns precis lika spännande igen. Det är kanske det bästa program som har gjorts för att förklara magin med fotografi. Dom startar där den kemiska fotografin började, för 170 år sedan. Och presenterar många av de viktiga fotograferna fram till idag.

Början känns helt överväldigande när dom mörklägger ett rum i Venedig och bara släpper in lite ljus genom ett några centimeter stort hål i fönstret. Där börjar magin med bilden. Bilden projiceras upp och ned på väggen mitt emot. En upplevelse utan dess like för den fotointresserade.

Här börja programserien "The Genius of Photography"  Se, lär och njut...

Utmärkt samtal om fotografi i Antikmagasinet

Ett utmärkt samtal om fotografi i ägde rum i ett avsnitt av Antikmagasinet. Det hette "Christer Strömholm och fotografi" och kan ses på SVT-play fram till den 1 april. Medverkade gjorde Leif Wigh, Bruno Ehrs och Torgny Schunnesson.

Även fast jag tyckte mycket om programmet så såg jag ett problem med att att samtliga deltagare var herrar som hade passerat 55. Den slags fotografi det talades om är nog tyvärr inte speciellt gångbar bland, låt säga kvinnliga fotografer runt 30. Något håller på att hända i fotovärlden som gör denna fotostil till snart något passerat. Numera verkar det mest som man ska vara distanserad, kylig och intellektuell. Tvärt emot Christer Strömholms skola.

Men kanske just därför var programmet så intressant för min egen del, en herre som fyllt 55+ och som helst plåtar bilder med skärgårdsmotiv.

Några små filmer om fotografer som inspirerat mig

Klicka på rubriken eller på inspirationsfilmer. Njut, lär och bli inspirerad.

Dunk bom bom - högsta draget med Lykke Li

Det går bättre på den svenska musiksidan att få till så det svänger rejält, än på bildkonstsidan. Synd att jag inte kunde lära mig spela "Gubben Noak" på de tre år som jag försökte. Någon musikkarriär var inte att tänka på.

Cheryl Maeders "Dreamscapes" tar andan ur mig

Cheryl Maeders "Dreamscapes" tar fullständigt andan ur mig. Hittade en av hennes bilder av en ren slump på Saatchi online sent i går kväll. Det fick mig att ta reda på mer om henne.

Inspirationen till hennes bilder kom efter ett besök på en av Spaniens Medelhavsstränder. Hon växte upp i New Jersey, bor nu i Florida och har tidigare gått på konstskola Schweiz. Så här beskriver hon sitt sätt att fotografera, "I found that photgraphing in the impressionistic style causes the viewer to see the entire image with its palette of colors, form and light creating a mood, an emotion."

Cheryl Maeders står nu högst upp på min önskelista över utställningar som jag vill se i Stockholm. Vem blir först med att ta hit henne?

Och så några bra fototips från Jeff Johnson

Jeff Johnson, resefotograf, säger några kloka ord i den nio minuter långa filmen. "Man kan inte sitta hemma och tänka ut bilderna, man måste vara ute med kameran. Det är då det händer. Och det är ofta de bra bilderna blir om något annat än vad man tänkt sig. Det gäller att se. Lära sig att se och läsa av sin omgivning. Plåta. Plåta. Plåta."

Det kändes mycket bra att lyssna på vad Jeff sa. Tycker att det stämmer väl in på mitt eget fotograferande. Jag är ju också lite i opposition mot dom tänkande fotograferna som vet så mycket om det gör, vilket jag egentligen tvivlar på. Att vara helt öppen och inte låst är en av dom viktigaste egenskapen för att kunna ta bra bilder tycker jag. Och att man inte tänker så jäkla mycket. Det gäller att se och känna. Stäng ned den logiska rätlinjiga hjärnhalvan på absolut lägsta tomgång.

Ge små snygga fotografiposters i julklapp

Julklappstips! (lite reklam om mina bilder)

Ge bort små snygga fotografiposters i julklapp. Endast 399 kr/st eller tre för 899kr, frakt tillkommer. Kan hämtas i galleriet på Åsögatan 184 efter överenskommelse. Läs mer och beställ på Webbkusten.