Jag har tagit tusentals bilder under sommaren, främst i Stockholms skärgård. Men nu börjar det stora jobbet. Genomgång och "framkallning" av bilderna m.m. Och då jobbar jag långsamt så att jag "ser" bilderna. Känslan måste vara med. Det går inte att forcera. För då missar jag det rätta uttrycket och får göra om. Det är ofta små och viktiga justeringar som gör att bilderna får det lilla extra. En svår balansgång. En bra bild ska ha liv samt kännas äkta och naturlig.
 |
| Sjöbodarna i Sandhamn Stockholms skärgård |
Här ett klassiskt motiv från Sandhamn, sjöbodarna. Som jag ville fotografera på nytt.
Jag hade väntat dagar på det rätta ljuset. Det hade varit mulet länge. När det kom så varade det i fem minuter. Och det blev inte som jag hade tänkt mig, det blir det nästan aldrig. Retade mig lite på att jag inte fick med vattnet och på att den blå båten låg i vägen.
Ofta blir det som man retar sig på ett viktigt inslag i bilden för att få den att kännas levande. Och vattnet saknar jag inte heller. I gengäld fick jag fina molnspeglingar i flera av fönsterrutorna. Jag känner mig riktigt nöjd med bilden på sjöbodarna i Sandhamn.
Jag hade väntat dagar på det rätta ljuset. Det hade varit mulet länge. När det kom så varade det i fem minuter. Och det blev inte som jag hade tänkt mig, det blir det nästan aldrig. Retade mig lite på att jag inte fick med vattnet och på att den blå båten låg i vägen.
Ofta blir det som man retar sig på ett viktigt inslag i bilden för att få den att kännas levande. Och vattnet saknar jag inte heller. I gengäld fick jag fina molnspeglingar i flera av fönsterrutorna. Jag känner mig riktigt nöjd med bilden på sjöbodarna i Sandhamn.
