Björn Ranelids förmåga att beröra

Tittade just på Stjärnorna på slottet med Björn Ranelid som huvudperson och blev mycket berörd. Ranelid har den sällsynta förmågan att kunna beröra mig med sina tankar och sitt språk. Hans ord liksom masserar mina hjärnvindlingar på ett sätt som ingens annan kan. Det känns kittlande och njutningsfullt. Och får in mig på nya tankebanor.

Första gången som jag lyssnade ordentligt på Björn Ranelid var i programmet Sommar förra året. Mitt första intryck av honom var dessvärre rätt uselt. Jag blev helt blockerad av hans annorlunda sätt att vara, prata på och vara mycket. Men jag lyssnade djupare än så nästa gång och då tonade det fram en person som jag verkligen gillade, som har ett fint budskap. Man måste försöka se och förstå människan bakom fasaden. Men många kommer inte längre utan dömer ut andra med en annorlunda stil utan att ha viljan att försöka se lite djupare.

Jag är mycket road av att Björn Ranelid retar gallfeber på de stora uppblåsta machomännen med blockerade känsloliv. Män med stenhårda fasader som knappat har gråtit en enda gång i sina liv. Men blir som av Ranelid förvandlads till små små barn som häver ur sig elaka ord i en sandlåda. Som till varje pris inte vill förstå. Mycket roande och psykologiskt intressant. Inga namn nämnda.