Premiär för årets första utomhusfika i en strålande vårsol på Skånegatan. Klockan fem så låg solen längst med de sydliga husväggarna och det var dags att passa på att dricka premiärlatten. Och det var varmt i lä i solen. Efter fem minuter så rann svetten lite här och där.
Tidigare på eftermiddagen hade jag varit på Angelika Knäpper Gallery och tittat den norske målaren Håvard Vikhagen. Det var länge sedan jag såg ett sådant starkt känslosamt måleri. Färgen låg tjock över de väldiga dukarna och gav ett kraftfullt fysiskt uttryck. Att kunna se expressionism på ett galleri i Stockholm tillhör nog inte vanligheterna. På ett verk blåste det upp till storm och jag började hålla hårdare i min jacka så att den inte skulle blåsa av. Så levande och stark var bilden. Undrar om Vikhagens måleri faller svenskarna i smaken? Det är kanske risk för att bilderna är lite för "mycket" för det lagoma folket. Men jag älskade dom.
För övrigt har jag blivit högst förvånad idag över att en del etablerade fotografer inte förstår vad "oetablerad fotograf" betyder. Trodde att det inte var så svårt. Men man ska aldrig ta något för givet. En ledtråd kan man få på Nationalencyklopedien.se På internet finns det svar på allt.
