Pappersarbete eller dikesgrävning?

När jag var liten hade jag en kompis som hette Göran och vi brukade leka kontor. Det låter kanske tråkigt, men det var det inte. Allt jag gjorde med Göran blev roligt. Vi brukade gå till Qvickly i Kärrtorp och köpa häftklammer, stämpeldynor och gem. Det nog var åren innan vi började i skolan. På min dörr hade vi en lapp där det stod AB Koja & Skjul. Vi lekte firma och det var så kul.

Åren har gått och nu sitter jag med pappersarbete till min riktiga firma och då är det inte ett dugg kul längre. Pappersarbetet är en riktig plåga. Jag har nästan blivit rädd för papper, kvitton och fakturor som kommer med posten. Allt ska sorteras och sättas i ordning i pärmar. Endast ett jobb för den tråkiga ordningsamma rätlinjiga hjärnhalvan. Ingen chans till fantasi eller skapande. Inget spännande alls.

Det då jag börjar tänka på dikesgrävning. Jag skulle nog föredra dikesgrävning i stället. Höra fågelsång och känna vinden i nacken. Känna spaden stöta i något hårt. Få bända och böka lite för att få upp lite jord på dikeskanten. Torka svetten ur pannan och filosofera om livet.