Bara ett livstecken

Från stor glädje till bottenläge inom 12 timmar. Så var det i helgen. Glad och lycklig över att ha snyggat till designen på bildbyråns hemsida. Två dagars jobb. Blev supernöjd. Jag kände mig helt enkelt ovanligt glad. Men varför var jag så varse att något tråkigt skulle komma och hugga mig i ryggen.

På natten vaknade jag av en mardröm. Ringde senare en kompis som kom att spåra ut helt. Och rakt ned i botten gick jag. Vet inte om det går att limma ihop skärvorna någonsin av den sönderslagna 16-åriga vänskapen. Elakheter är inte min melodi. Då drar jag mig hellre undan. Tog mig en promenad under dagen vid Norr Mälarstrand för att skingra tankarna.