Lusten att fotografera är tillbaka

Sommaren är kort och de dagar som är bra för fotografering för min del brukar inte bli tillräckligt många. Men när dom kommer så brukar dom gärna komma i följd. Och då gäller det att ge järnet tills man stupar. Problemet brukar bli att skärpan och engagemanget slocknar hos mig om jag håller på mer än tjugo dagar i sträck. Ungefär där går gränsen. Sedan slutar jag att se. Sommaren är så kort och intensiv att det är svårt att hinna med en återhämtningsperiod.

När jag kom hem i mitten på augusti var jag så bildtrött att jag var rädd för att lusten aldrig skulle komma tillbaka. Vecka efter vecka gick och jag orkade inte ens se en bild. Men som hokus pokus så kom lusten och drivet tillbaka i måndags. Sedan dess har jag kört på stenhårt med en blick som är mer vässad än på länge. Bilden här är från den tafatta början i måndags. Men i går och idag då jäklar har det blivit plåta av.

Men sommaren då, är den inte slut. På väg att slut skulle jag vilja säga. Det finns knappt en gul björk ute i skärgården än så länge. Lite gul vass det är allt som skvallrar om den annalkande hösten. Havet har varit lika blått som under högsommaren.