För troligtvis den hundraelfte gången under trettio år så stannade jag till vid några fina klippor långt ut på Gålö. Där man kan se ut mot den stora fjärden Mysingen och bort till det smala gattet som leder ut till Huvudskär i ytterskärgården. Helt enkelt en vidsträckt magnifik skärgårdsutsikt österut.
Det här besöket var inte likt något annat. Några mäktiga ljusa moln gled mycket lågt och stillsamt på den intensivt blåa himlen så att dom kom att speglas i den lugna vattenytan och därigenom skapa en stilla laddad dramatik. De urtidsgamla klipporna med sina småväxta tallar i konstrast mot den föränderliga himlen och fjärden. Landskapet som jag älskar.