Hur fångar man den där stora starka underbara känslan man får när man nattvandrar på en oändlig sandstrand där en bris blåser över havet? Där färgerna är på gränsen att falla bort. Där sikten känns oändlig. Där man känner den långsamma pulsen av liv. Där man känner sig helt och fullt närvarande. Där man bara är.
De känslorna fick jag under midsommarveckan på Österlen och försökte fånga på bild. Det gick inget vidare i färg. Det gick inget vidare med rektangulära bilder. Det blev denna gång bäst i svartvita kvadrater. Tycker jag. En smaksak så klart. Det är annars sällan jag gör bilder i formen av svartvita kvadrater. Men här tycker jag det passade riktigt bra.
|
En nattlig havsvåg sköljer upp på en sandstrand på Österlen i Skåne. |
|
Nattpromenad på en sandstrand på Österlen i Skåne. |