Lola räddade dagen

Vaknade som ett solsken, men humöret dalade till strumpbotten efter ett nytt mail angåede en prestigefylld fruktstrid bland mina kollegor. Man ska tydligen vara som en vanlig Svenne och inte bry sig, tycka något, fy vad trist. Det börjar att likna en sorts maktkamp. Är det det gamla vanliga, män mot kvinnor eller stryrelsen mot de övriga? Jag åkte sedan ut till Vaxholm för att eventuellt kunna plåta briggen Tre Kronor som skulle segla på Askrikefjärden. Fick bara se henne gå mot mig på nära håll utan segel satta, attans. Ingen humörhöjare det heller. Bara att börja rulla hemmåt, via färjorna och Rindö. Blev sista bilen som körde av färjan på Värmdölandet och jag stannade till ett slag för att se mig om. Och då fick jag se Lola, eller förlåt Lolas Café vid stranden bredvid färjlägret. En 50-talsdröm i vitt och rosa. Urläckert. Jättehäftigt. Humöret upp på topp! Så kom det sig att Lola räddade dagen.