MATS LINDFORS FOTOGRAF

Det sköna i att se en bild i taget

2012-01-26T18:30:00.000+01:00

Idag ser jag på en bild från Nåttrö. Havet vilar lugnt i skymningen. Inte en båt i sikte. Ingen människa heller. Bortåt horisonten syns tre små skär. Jag vilar länge i bilden. Sjunker in i den. Återkommer till den flera gånger under dagen.

Jag tycker om att se på en bild i taget. Låta den sjunka in i mig. Påverka mitt sinne. I en konsthall kan jag bli stående länge framför ett verk. Det handlar om att bli berörd. Ta in. Se. Eller så är det jag som tar mig in i bilden. En växelverkan.

Ett av de första knepen jag lärde mig som fotointresserad tonåring var att sortera bort de sämsta bilderna. Eller rättare sagt bara visa de få som var riktigt bra. Då tyckte alla jag var en mycket bättre fotograf. Tänk om fler tänkte så nu när så enormt många bilder läggs upp på webben varje minut. Om bara det bästa lades upp. Men det känns som om det blir precis tvärt om. Det läggs ut allt fler bilder utan minsta eftertanke. Det blir som en kamp om att synas mest. Som om den som syns mest vinner. Den som skriker högst är bäst. Det är inte min kopp te.

En liten bild - den bästa bild jag någonsin sett

2012-01-23T22:06:00.000+01:00

Den bästa bild jag någonsin sett i verkligheten.

Den var inte stor. Ungefär som ett vykort. Ett självporträtt av en 24-årig småbutter man. Men den trollband mig. Fick mig helt i sitt kraftfält. Det fanns något levande i hans blick. Bilden hade nästan 400 år på nacken och hängde på Nationalmuseum. Målarens namn var Rembrandt Harmensz van Rijns. Namnet borde vara bekant.

Det är inte storleken på bilderna som har betydelse. Det är helt uppenbart för mig efter mötet med denna lilla målning med små fina penseldrag.

På fotografifronten slåss de mest betydande fotograferna i världen om att visa upp de till ytan största bilderna i utställningshallarna. Där verkar man tro att störst är bäst. Det är som dom inte vågar lita på sina bilders innehåll. Ett tecken på tvivel och nervositet? Kanske rädda för att bilderna inte skall bli omtyckta annars? Att försöka imponera med storlek är ren idioti.

En lugn skön söndag

2012-01-22T20:55:00.000+01:00

Snön har dansat i luften hela söndagen och gjort vägarna hala och lömska hemma på min skärgårdshalvö. Det var helt enkelt lika bra att stanna hemma, slappa och ha det skönt.

Veckan som gått har varit mycket inspirerande och hoppingivande på jobbfronten. Det har rört på sig en hel del. Och den kommande veckan verkar också mycket lovande.

På privatsidan så sände en viss persons födelsedag dåliga vibbar och gjorde mig bitvis tung och dyster. Det är svårt att smälta att människor som man uppfattat så positivt under en lång, lång tid kan förändras till nära motsatsen. Jag som alltid har varit intresserad av psykologi undrar vad sådant kan bero på. Men det är nog omöjligt att hitta något bra svar.

Den lugna stilla söndagen blev som ett behagligt balsam för själen. Jag har känt en stor ro under hela dagen.

Mycket bra fototips från Huntington Witherill

2012-01-21T12:26:00.000+01:00

Har kollat igenom lite filmer på webben under lördagsförmiddagen för att få lite inspiration och för att påminna mig om viktiga saker när det gäller bilder. Fastnade mest för Huntington Witherill som jag tyckte enbart sa kloka saker och hade mycket fina bilder att visa upp. Honom kände jag inte till tidigare så det blev en ny trevlig bekantskap. Han poängterade speciellt det viktiga att jobba många timmar och lägga ned mycket arbete på att fotografera. Men hans webbsida visade sig tyvärr vara en enda plåga att använda. Ett mörk och rörigt elände. Synd på så fina bilder.

Vad är en bra bild?

2012-01-18T11:02:00.000+01:00

Vad är en bra bild? Vad kännetecknar en bra bild? Vad skiljer en bra bild från en dålig? Finns det något svar på det? Jag funderar på det ibland. Varför är just en bild bra ibland medan de flesta oftast är dåliga?

Kan det vara så här? En bra bild har en ton, en stämning, ett uttryck. En bra bild slår an något mot sin betraktare. En bra bild kännas. En bra bild lyckas att förmedla något.

Man kanske kan jämföra med ett eller flera välspelade ackord på en gitarr. De flesta kan nog snabbt urskilja bra eller dåliga toner från en gitarr, men kan man göra motsvarande en bild?

Musikanten kan inte sätta fingrarna hur som helst på gitarrhalsen. Han måste följa vissa musikaliska regler för att få det att låta bra. Är det det inte lika för en fotograf? Man kan inte plåta hur som helst, det riskerar att bara bli en visuell kakofoni. Har man det klart för sig? Jag tror inte det. Man underskattar troligen svårigheterna med att göra bra bilder. Och att man måste följa vissa visuella regler.

Att nästa alla kan ta tekniskt hyggliga bilder enklare än någonsin har inte gjort det lättare att ta bra bilder. Det handlar fortfarande att kunna utveckla sitt bildsinne, kunna se och att kunna förmedla något. Och då finns det inga genvägar. Det gäller att träna och jobba så mycket som möjligt med bildsinnet. Vara envis och uthållig. Kunna ta misslyckanden och komma igen.

"Svarta skär" - från Arholma i Stockholms skärgård

Tycker själv att jag har så mycket kvar att lära och jag kommer aldrig att komma i närheten av att kunna lära mig allt som behövs. Men det är också lite av tjusningen med att fotografera.

Att välja ut en av mina egna bilder som skall illustrera en "bra bild" känns väldigt svårt. Det är som ingen riktigt duger helt plötsligt. Men jag blir tyvärr ofta lite förblindad av mina egna bilder. Men jag vet att jag har känt mig mycket nöjd med "svarta skär" långa stunder. Så den får det bli.

Suverän Anton Corbijn på Fotografiska

2012-01-15T20:35:00.000+01:00

En lågmäld holländsk man, fotografen Anton Corbijn, och hans sätt att fotografera har fascinerat mig länge. Med enkla medel har han kunnat utrycka mer i sina bilder än de flesta andra. Kanske mest känd som rockfotograf, men han har även börjat att porträttera flera av världens mest kända konstnärer. Hans eget intresse för konst har fått honom att söka upp konstnärerna och ta bilderna. Ett "hobbyprojekt" skall han ha kallat det.

Längtan efter att få se några riktigt bra fotografier fick mig att ta trapporna ned till Fotografiska under söndagseftermiddagen. Där hängde Anton Corbijns "Inwards and Onwards" sedan ett par dagar. Bilderna var gigantiskt stora, tyvärr alldeles för stora för min smak. Fick nästan backa in i väggarna för att få ett lagom betrakningsavstånd. Men ändå var bilderna mycket, mycket fina. Det var grymt imponerande att se vad Anton Corbijn kunde göra bara med en kamera och under enkla och oplanerande förhållanden. Att säga att han tillhör de bättre fotograferna i världen är ingen överdrift.

Anton Corbijn skall ha använt enbart en gammaldags Hasselblad med film när han tog bilderna till utställningen.

DN om Anton Corbijn
Aftonbladet om Anton Corbijn

Vinter i Stockholm - bakgrundsbild

2012-01-13T12:22:00.001+01:00

Varsågod! Hämta en bakgrundsbild med vinter i Stockholm för din dataskärm. Det finns alltid en aktuell bakgrundsbild från Stockholm vid vattnet på min hemsida Webbkusten

Konstrunda med vännen Leif startade året

2012-01-11T13:11:00.000+01:00

Stockholm hade finbesök från Norrbotten under årets första dagar. Vännen och konstnären Leif Å Larsson besökte huvudstaden och vi hann träffas och se en hel del konst.

Sven Harrys konstmuseum vid Vasaparken blev vår första anhalt. Där ställde Torsten Andersson och Kristina Eriksson ut. Det tog mig, som så ofta, nära en halvtimme innan jag kunde komma in i Torsten Anderssons verk. Det var bilder som krävde en hel del av sina betraktare.

Dagen efter så blev det dags att besöka Nationalmuseum som visade den ryska konstnärsgruppen Peredvizjniki. Målningarna visades för första gången i Sverige och intresset att se dom var stort. Salarna var nästan fyllda till bristningsgränsen med besökare och det var obehagligt varmt. Bilderna gav en inblick i det forna Rysslands vardag och politiska liv. Ett av de starkaste intrycken gjorde Vladinir Makovskij med "Kvällssammankomst" som föreställer en grupp revolutionärer. Utställningen pågår till den 22 januari.

Det känns än mer angeläget än tidigare att hämta inspiration och kunskap från måleriet. Tekniken är helt annorlunda, men det är sättet att se som intresserar mig. Det har fotografen gemensamt med andra bildskapare.

Med känslan som kompass

2012-01-08T19:07:00.000+01:00

Söndagseftermiddagen kändes ovanligt bra. En promenad gav mig livsgnistan åter. Det känns som jag är tillbaka på banan igen med mer skärpa och energi. Eller är det bara temporärt? Jag har alltid lyssnat inåt i mig själv och haft känslan som kompass i hela mitt vuxna liv. Det är det enda sättet att leva för mig. Men ibland så möter jag dom som vill trycka in mig i fyrkantiga hål. Det går inget vidare och leder bara till besvikelse.

Dumpad till nyår

2012-01-03T15:01:00.000+01:00

Kvinnan jag var ihop med, som jag älskade, gjorde slut dagen innan nyårsafton. Och det nya året inleds med högst blandade känslor. Känslor av djup saknad, längtan och smärta. Känslor av frihet, att kunna bara vara den jag är, slippa kritik, skäll och att väcka irritation.

Jag tycker att kärlek bygger på att man skall acceptera varandra som man är. Inte finna fel och försöka att göra om varandra. Ingen är perfekt. Alla har sina små brister och egenheter. Jag står för öppenhet och att vara tillåtande.

Jag har försummat bloggen och mitt arbete under de sista fem månaderna för att jag gav förhållandet högsta prioritet. Det skulle jag givetvis inte ha gjort. Men det är lätt att vara efterklok. Förlåt, mina kunder och bloggläsare.

Det nya året kommer säkert att bli en känslomässig berg och dalbana, antagligen med många inslag av djupa dalar. Men sedan kommer ljuset och sommaren med glittrande skärgårdsfjärdar. Det gäller att härda ut. Jag kan kanske vända det till en mycket kreativ period?

Att kärlek bara kan försvinna. Kan någon förklara det?

Kalenderbild och bakgrundsbild för januari 2012

2012-01-01T19:46:00.002+01:00

God fortsättning på det nya året!

Kalenderbilden och bakgrundsbilden för december 2011 finns att hämta på Webbkusten.com Bilden finns i olika storlekar så att den passar din bildskärm. Varje månad finns en ny bakgrundsbild att ladda ned som jag har fotograferat i Stockholms skärgård.

Gamla Stans julgran som bakgrundsbild

2011-12-19T11:59:00.004+01:00

Varsågod! Hämta en bakgrundsbild med den stora julgranen från Skeppsbron i Gamla Stan för din dataskärm. Det finns alltid en aktuell bakgrundsbild från Stockholm vid vattnet på min hemsida Webbkusten

Längtan efter ljuset

2011-12-15T12:32:00.002+01:00

Just nu känns dagarna ofta mörka och tunga med de knappa soltimmarna. Om solen visar sig alls vill säga. Kvällarna kan kännas oändligt långa. Men om bara en vecka så börjat solen åter att höja sig högre och högre över horisonten fram till midsommar. Det känns mycket efterlängtat.

En del av mina vänner tycker att jag ska gå ut och promenera mitt på dagen när det är ljust. Men av någon anledning går jag hellre ut vid sextiden i mörkret. Kanske är det för att slippa se hur svagt vinterljuset egentligen är? Eller är det mitt sätt att ta mörkret till mig och göra det bästa av situationen? Jag vet inte.

Längtan till en skärgårdsö

2011-12-13T00:55:00.000+01:00

En av sommarens bilder från ytterskärgården.

Vad går upp mot att vara med den man tycker om på en skärgårdsö?

Och att dessutom kunna ta lite bilder. Jag längtar dit igen.

Kvällen visade sig att bli den kanske mest givande på hela sommaren. Fullmånen gick upp över ytterskärgården i öster. Och det var en helt otrolig syn kan jag lova. Massvis av bilder trillade in på minneskorten.

En epidemi av fula bilder sprider sig i landet

2011-12-06T13:10:00.001+01:00

Det är inte lätt att plåta fult. Ta fulbilder. Som ser ut som misslyckade nybörjarbilder, men ändå är bra. Endast ett litet fåtal fotografer behärskar det. Men så många försöker och misslyckas eller får det kanske i bästa fall till att bli halvbra. Fulbilder, när dom inte blir bra, får mig att tappa lusten att fotografera. Som med gatufoto. Det mesta jag ser är kass. Komplett ointressant. Men de i mina ögon misslyckade fulbilderna premieras, publiceras och ställs ut i en allt mer ökande takt.

Varför undrar jag? Jag gillar egentligen nästan alla genrer av fotografi, bara bilderna håller riktigt hög nivå. Kan det att ha att göra med att man hellre vill se förnyelse än bra bilder enligt ett klassiskt beprövat synsätt? Att dom nya halvbra är intressantare? Eller är det bara ett motpol till det vackra? Den typ av bilder som jag har som huvudsyssla, landskaps och naturfotografi ses det tyvärr lite ned på i förståsigpåarnas fina värld. Men dom bilderna är min passion, det går inte att komma ifrån. Det kan inga trender i världen ändra på.

Tidigare när jag gick på stan så tog jag bilder på rätt ointressanta saker som kunde bli hyfsade halvbra bilder. Det har jag tröttnat på nu. Jag ser och går förbi, går vidare mot nya mål. Bilden nedan på stuprännan är just den typ av bilder som jag har tröttnat på att plåta. Åtminstone för tillfället. Den säger mig ingenting. Jag tänker ägna mig åt det vackra. Som de flesta vanliga människor gillar.

Vinterbilder från Stockholm på snyggare hemsida

2011-12-05T00:01:00.001+01:00

Se ett bildspel med vinterbilder från vintervackra Stockholm på Webbkustens nu omgjorda hemsida med en renare och snyggare layout. Njut av "Vinter i stockholm" och ett flertal andra bildspel i större format än tidigare. Vinterbilder från Stockholm är högaktuella nu i början på vintern. Om man nu kan kalla det snölösa Stockholm för en vinterstad ännu ännu i år. Men då är kanske det är ännu mer passande med att beskåda vinterbilder från de två tidigare kalla och snörika vintrarna i Stockholm. Den mest omtyckta vinterbilden från Stockholm fotograferade jag 2006 från Mariaberget då isen låg på Riddarfjärden.

Välkommen till Webbkusten med delvis ny kostym. Hoppas att du gillar den nya stilen. Vinterbilderna från Stockholm finns också naturligtvis på Webbkustens bildbyrå.

Kalenderbild och bakgrundsbild för december 2011

2011-12-01T13:20:00.001+01:00

En populär vinterbild från Stockholm

2011-11-29T12:27:00.001+01:00

Bilden på Djurgårdfärjan som går till Slussen i sjörök och 17 minusgrader har blivit riktigt populär den senaste tiden. Vinterbilderna från Stockholm säljer bättre än någonsin. Jätteroligt, för Stockholm är minst lika vacker vintertid som på sommaren, om det är riktigt kallt vill säga.

Om du gillar vinterbilder från Stockholm så hittar du många fler på Mats Lindfors / Webbkusten Stockphoto eller på Bildbyrån Webbkusten

En superkall vintereftermiddag i Stockholm och Djurgårdsfärjan går genom sjörök till Slussen.

Går igenom sommarens skärgårdsbilder

2011-11-23T15:13:00.001+01:00

Nu när det är som mörkast och tråkigast och dagarna är korta är det dags för mig att gå igenom sommarens bilder som jag plåtade i Stockholms skärgård. På så sätt kan man säga att jag har lite sommarkänsla hela dagarna ändå. Inte alls så dumt. Och jag har fått några månaders distant till fotograferingen vilket är mycket bra vid redigeringen. Då kan jag se bilderna på ett nytt fräscht sätt. Inte vara låst av vilka förväntningar jag hade när jag tog bilderna. Många veckors jobb återstår. Men nu är dom på gång. Ejdrarna på skäret fotograferade jag med Nämndöfjärden i bakgrunden en dag i juni.

Medioker fotomässa i Älvsjö engagerade inte

2011-11-19T11:44:00.001+01:00

Årets fotomässa i Älvsjö Stockholm hade tyvärr inte mycket intressant att bjuda på. Kände mig manad att gå dit och kolla läget. Jag hade inte gått sedan fotomässan flyttade från Nacka Strand för några år sedan.

Att bildutställningarna skulle bli lidande av att visas i en sådan tråkig atmosfär hade jag listat ut i förväg. Och svåra att ta sig till var dom. Hittade inte många intressanta bilder överhuvud taget. Kompisar som jag stötte på hade tydligen inte heller gjort det. Bildvisningarna kanske håller på att haverera och prylar och teknik tar över?

Träffade ett gäng yrkesfotografer över en kopp kaffe som ondgjorde sig över tidningen F, Svenska Fotografers förbunds tidning som har förnyats sedan ett par år tillbaka. Inriktningen på nästan enbart konstfoto irriterade dom alldeles oerhört. Och jag håller med dom till stor del. Det finns inte mycket riktigt bra konstfoto gjort av svenska fotografer enligt mitt tycke och därför blir det mesta halvbra. Halvbra bilder är inte kul att se i tidning efter tidning. Ett undantag är Maria Misenberg i sista numret som jag räknar till den lilla skara som gör mycket bra bilder. Men det höll inte fikagänget med mig om. Smaken är i högsta grad olika. Men lite mer variation på bildinnehållet skulle inte skada för tidningen F.

Nära möte med stora vilda djur på Fotografiska

2011-11-15T11:46:00.011+01:00

För några veckor sedan kom det ett telefonsamtal från en vän som besökte Fotografiska. "Mats, du måste gå hit och se Nick Brandts helt fantastiska djurbilder" sa han med eftertryck.

I förra veckan var jag där med min assistent och spanade in de mycket stora bilderna. Och det var som man blev inbjuden i djurfamiljernas privata sfär. Man kom Afrikas djur mycket närmare än vanligt. Helt fantastiskt. Tidigare har jag alltid tyckt att stora bilder tar bort intimiteten och skapar avstånd. Men inte denna gång. Här kom det i stället att förstärka närheten.

Fotografen Nick Brandt hade verkligen lyckats att få mig att se elefanter, zebror, leoparder och flera vilda djur på ett nytt sätt. Kanske beror det på att han från början var musikvideoregissör och inte hade fått inpräntat i sig de regler som andra naturfotografer håller sig inom. Vilket så gott som aldrig leder till nyskapande bilder som dessa. Och assistenten M blev extra förtjust och dragen till elefantbilderna.

Utställningen "On This Earth A Shadow Falls" består av sextio bilder från östra Afrika. Men jag hade hellre sett att ett det varit ett tjugotal färre. De som var fotograferade med infraröd film föll mig inte alls i smaken. Inte heller de som fått ett tillkrånglat "konstnärligt" utseende eller var arrangerade. Tycker att dessa bilder drog ned helhetsintrycket tyvärr. De fick mig att börja tvivla på utställningen som helhet. Lite tråkig avslutning på en så enastående fin början. Men ändå så var det en stor bildupplevelse, kanske en av årets bästa. Utställningen håller på till den 8 januari 2012.

Utställning - fantasifull Max Magnus Norman

2011-11-09T13:30:00.008+01:00

Efter besöket på Galleri Kontrast i lördags knallade jag vidare upp på Hornsgatspuckeln. Lockades snart in av mycket fanatasifullt och spännande måleri och skulptur på Galleri Ekvall+Törnblom. Där slog det minst sagt gnistor av verken. Konstnären Max Magnus Norman ställde ut och mina ögon fick en välbehövlig vitamininjektion. Det var länge sedan jag jag såg något så överraskande bra. Humor, fantasi och ironi sprängde de normala sättet att se. Oj, vad befriande skönt se gränserna flyttas i nya riktningar. Tråkigt nog så slutar utställningen redan idag. Jag hade tur som fick se den.

En del undrar varför jag går och ser annat än fotografi och vad jag kan få ut av det när jag själv är fotograf. Den största anledningen är att jag gillar att se all slags bildkonst och andra konstformer. Det känns inspirerande och utvecklande att ta in det som ligger utanför fotografins värld. Förhoppningsvis kan det kanske också göra mig till en bättre fotograf. Om inte annat är det ofta väldig givande och trevligt. Jag tror stenhårt på att man skall försöka se annat än det man själv håller på med. Annars är jag rädd för att man hamnar i en slags rundgång och slutar att utvecklas.

Utställning - Helene Schmitz "Ur regnskogens skugga"

2011-11-07T13:27:00.003+01:00

Hade sett fram emot vernissagen på fotografen Helene Schmitz "Ur regnskogens skugga" och besökte den under lördagen. Blev aningen lite besviken för mina förväntningar var skyhöga. Helene är i absoluta världstoppen när det gäller att ta närbilder och utsnitt på blommor och växter och har fått många bilder publicerade i National Geographic. Men på utställningen fanns också bilder fotograferade på längre avstånd och där kände jag inte den nivå som jag hade förväntat mig. Och den bästa skogsbilden hängde avigt till med dålig ljussättning. Fick ställa mig två trappsteg ned för att se den på ett bra sätt. Lite lätt avslagen promenerade jag ifrån Galleri Kontrast västerut mot den galleritäta Hornsgatspuckeln.

Novembereftermiddag på Katarinavägen

2011-11-06T02:12:00.004+01:00

Varje år den här tiden på året är det samma visa. Jag kan inte fatta att det blir mörkt redan på eftermiddagen. Det känns overkligt. Becksvart redan halv fem och det kommer att bli värre. Men på något sätt så går dygnen ändå och ljustet kommer tillbaka om några månader. Men det känns mycket långt dit.

Stopp stanna i bokskogen - sa assistenten

2011-11-02T13:29:00.001+01:00

Höst i bokskogen. "Stopp, stanna i bokskogen, oj så vackert, jag vill kliva ut och se mig om", sa min assistent. Vi var på väg till Torö för att försöka hitta några nya bilder vid havsstranden och passerade just genom en liten bokskog. Det hade känts helt underbart att sakta köra in i den med bilen. Men när vi gick till fots så fanns inte riktigt samma känsla kvar. Det var svårt att urskilja något för alla träd som grötade ihop sig en aning. Den verkade hopplös att plåta. Men hade vi väl stannat så ville jag ändå ta några bilder. Vägen fick tjäna som en ingång i bilden och solen fick lysa genom bladverken. Skulle det upplägget komma att fungera? Jodå, känner mig mycket nöjd med bilden trots att det inte är en skärgårdsbild.

Kalenderbild och bakgrundsbild för november 2011

2011-11-01T12:14:00.004+01:00

Varsågod! Kalenderbilden och bakgrundsbilden för december 2011 finns att hämta på Webbkusten.com
Varje månad finns en ny bakgrundsbild till din skärm plåtad i Stockholms skärgård.

Bli en fotograf i toppklass på 10.000 timmar

2011-10-28T01:00:00.004+02:00

Hur blir man en fotograf i toppklass? Det är en fråga som nog många fotointresserade ställer sig. Men svaret vill man kanske inte längre veta. Det tar minst 10.000 timmars intensivt bildarbetande. Det påstår Anders Ericsson, professor i psykologi som har forskat på expertprestationer under många år. Läs gärna artikeln "Övning i 10.000 timmar slår medfödd begåvning" i SvD.se. Ofta så tror man att de som är riktigt duktiga på något har en medfödd talang och underskattar all tid som är nedlagd på att träna och öva.

Detta får mig att tänka på min egen utveckling som fotograf. Mina första fotografier i tidiga tonåren visar inga tecken alls på att jag skulle kunna bli fotograf överhuvudtaget. Bilderna var i allra högsta grad medelmåttiga. Men så hände något som skulle förändra mig. Jag fick följa med in i Bagarmossens skolas mörkrum. Där fick jag se fotopapper belysas och läggas i framkallningsbad och bilder började sakta att träda fram. Det var ett magiskt ögonblick för mig och sedan dess har jag alltid sett på bilder på ett helt annat sätt. Det ögonblicket öppnade både mina ögon och min bildkänsla. Ett avgörande ögonblick för mig i livet. Jag ville bli fotograf.

Sedan följde många intensiva timmar med fotograferande och bildtränande under tonåren. Och resultaten lät inte vänta på sig. Jag imponerade på hela min omgivning med mina bilder. Jag tänkte aldrig på hur många timar jag lade ned på min hobby. Men fotointresset upptog all min lediga tid. Nu har jag med råge passerat 10.000 timmars fotograferande och bildjobbande. Och det känns fortfarande som om jag lär mig nya saker hela tiden. Det finns så mycket kvar att lära. Det finns inga genvägar. Det är bara att jobba, jobba, jobba. Och om jag har blivit en fotograf i toppklass eller inte är upp till bildbetraktarna att avgöra.

Vit text på svart bakgrund gör ont i ögonen

2011-10-27T13:32:00.002+02:00

Från och med idag så bojkottar jag alla webbsidor med vit text mot svart bakgrund. Jag får ont i ögonen av att läsa på dom. I fem till tio minuter efter läsningen så får jag dras med irriterande inbrända streck på mina näthinnor. Så kan jag inte ha det för att vissa webbsidemakare inte bryr sig om att vara läsvänliga. Några av de bloggar och webbsidor som jag uppskattar mest kommer nu tyvärr inte att bli lästa av mig i fortsättningen. Men ibland så måste man välja för hälsans och välbefinnandets skull.

Ögonen är mina viktigaste instrument för att jag skall kunna jobba med bilder och fotografering. Det är självklart att jag måste vara extra rädd rädd om dom.

Funderingar efter helgens gallerirunda

2011-10-26T00:05:00.011+02:00

Var runt på hela sju gallerier under helgen utan att kunna hitta något som brände till. Visst fanns det bra och fina saker här och där, men det fanns inget som träffade mig mitt i prick eller ens lite på sidan. Jag har regelbundet besökt flera av stadens gallerier under loppet av många år nu och en viss mättnad börjar kanske att infinna sig. Men visst har besöken utvecklat mitt bildseende en hel del.

Kanske börjar jag att återvända mer och till min egen motivvärld och tycka att bara det riktigt intressanta finns där. Landskaps och naturbilder är de som betyder mest för mig. Enligt mitt sätt att se så finns det inte många konstnärer och fotografer som har något att komma med. Mina krav ökar hela tiden. Jag klarar inte av att bläddra i en enda svensk fototidning längre. Dom ger mig oftast ett så dåligt intryck att det känns som det är bäst att lägga av med fotograferandet.

Börjar att se mina egna bilder på ett lite nytt sätt och tycker allt bättre om dom. Det kanske verkar lite egenkärt, men att se sina egna bilder är inte helt lätt. Dom blir jag ofta så trött på att dom står mig upp halsen. Jag är oftast rätt så blind för dom. Men inte just nu och det känns alldeles underbart. Jag njuter.

Fokuseringsmisstaget gjorde bilden på det svarta äpplet nedan klart bättre. På de andra exponeringarna hade jag skärpan på äpplet. Där jag trodde den skulle vara. Att det var lövet till vänster som skulle lyfta bilden till en annan nivå hade jag ingen aning om. Tur att jag var lite slarvig. Eller skall jag kanske tacka slumpen? Den är ofta en viktig beståndsdel i skapandet.

Att njuta länge av en bild i taget

2011-10-20T13:11:00.003+02:00

När jag väl hittar en bild som jag tycker mycket om så vill jag njuta av den länge. Låta den sjunka in på djupet. Smälta den långsamt i mitt sinne. Se den flera gånger om dagen i minst en veckas tid. Och återkomma till den senare många gånger. Tiden och långsamheten har en kvalitet i sig. Jag tror att riktigt bra bilder har förmågan att förändra mig och mitt seende. Det gäller att försöka att utvecklas hela tiden. Gå vidare framåt. Och det är bara de riktigt bra bilderna som hjälpa mig att gå åt det hållet.

Med webb, mobiltelefoner och digitalkameror så vräks ofattbara mängder av dåliga och halvbra bilder ut med nästan ljusets hastighet. Visst kan det ha en charm i sig. Men det känns allt oftare som jag håller på dränkas av den enorma bildmängden. Jag har inte tid och energi att ögna mig igenom de allt för hastigt tillkomna alstren. Lite återhållsamhet och eftertanke efterlyses innan bilderna visas för en publik. Ingen vinner på att bli uttröttad av dåliga och halvbra bilder i längden. Och det värsta av allt. Jag tror att de riktigt bra bilderna av de bästa fotograferna riskerar att bli osynliga i den vällande medelmåttiga mängden. Det tar tid att bli en riktigt bra fotograf, det kan ingen ny teknik i världen ändra på.

Mestadels molnigt väder är en fotoutmaning

2011-10-17T14:16:00.001+02:00

Är mulna dagar hopplösa dagar att plåta på? Det behöver inte alls vara så. Ibland så vill jag åka iväg en bra bit för att leta upp nya bra platser längs med skärgårdskusten. Men det är inte alltid ljuset villa vara med och visa sin bästa sida. Att dra iväg tio mil norrut när det är mestadels molnigt med risk för regn är inget drömläge precis. Men ibland så gör jag det ändå. Det går inte att hålla på att vänta i all evighet för att de rätta förhållandena skall infinna sig. Jag måste bara ut och se mig om. Och mulna dagar är ofta bra för närbilder och utsnitt. Men det kan ju tyckas att tio mil för den här bilden kanske är väl långt. Nåja, det blev ytterligare en bild den dagen som jag blev riktigt nöjd med. Så resan blev faktiskt riktigt lyckad.

Steve Jobs 1955-2011

2011-10-06T11:17:00.002+02:00

Tack Steve Jobs! Du berikade inte bara mitt liv utan en stor del av mänskligheten med ditt livsverk Apple.

Se Steve Jobs fantastiska tal för studenterna på Stanford University 2005 här.

Kalenderbild och bakgrundsbild för oktober 2011

2011-10-03T12:52:00.001+02:00

Varsågod! Kalenderbilden och bakgrundsbilden för oktober 2011 finns att hämta på Webbkusten.com
Varje månad finns en ny bakgrundsbild till din skärm plåtad i Stockholms skärgård.

Fotografen Anton Corbijns bilder rensade mina ögon

2011-09-21T13:04:00.001+02:00

Sent i går kväll så visades en fotodokumentär om rockfotografen Anton Corbijn på Kunskapskanalen. Det var en repris, jag hade sett programmet tidigare, men det var väl värt att se om. Att kunna se bilder från en av världens främsta är alltid en stor njutning. Jag kan aldrig få nog. Bilder på den nivån har ofta en förmåga att rensa mina ögon och ge mig inspiration och en gnista att fortsätta fotografera. Och det var precis vad Anton Corbijns bilder gjorde.

Jag beundrar människor enormt som har förmågan att utrycka sig väl med bilder. Som kan ladda bilder med energi och kraft. Tyvärr är det inte många som besitter den förmågan. Så det gällde att passa på då ett tillfälle som detta bjöds. Själv visste han inte riktigt varför han hade den förmågan verkade det som. Men så brukar det vara. Dom som kan bäst vet egentligen inte riktigt varför det blir så bra. Dom bara håller på. Anton Corbijn har inte ens någon fotoutbildning, vilket gör honom än mer fascinerande. Programmet kan ses här.

Efter programmet så tittade jag på en av mina egna bilder och den hade aldrig tidigare sett så bra ut. (Bilden i mitt tidigare inlägg.) Mina ögom var rensade och jag såg den som på ett nytt sätt. Min egen bild såg helt fantastisk ut!

Kolossalt trött på den svenska fotoscenen för tillfället

2011-09-18T14:08:00.004+02:00

Enkelriktat, dystert och gärna suddigt. Så känns den svenska fotoscenen. Men det kanske bara är en förutfattad mening för jag har inte orkat gå att se någon utställning på länge mer än Modernas i förra helgen. Men antagligen har jag rätt. Jag tror att jag inte längre har något att hämta ur detta snäva urval som anses speciellt fint. Just nu vill jag se vackra och livsbejakande bilder. Det brukar vara ont om den sorten på gallerierna. Rätta mig gärna om jag har fel. Och de mest ointressanta bilderna överhuvudtaget verkar oftast komma från utexaminerade elever från Göteborgs Fotohögskola.

En konstnärsvän påpekade i början på året att mycket inom den svenska fotovärlden såg ut som misslyckade foton. Sådana bilder som man förr i världen fick lämna tillbaka hos fotohandlaren och slapp betala för. Misslyckade foton som hamnade i papperskorgen. Men nu hänger dom på gallerierna. Det ligger mycket sanning i detta tycker jag.

Världen är brokig och full av olika känslor, platser och uttryck. Varför kan det inte få synas i gallerivärlden? Allt är inte dystert och svårt alltid. Jag tror att det kan finnas en stark beröringsskräck för allt som ligger nära och kan misstänkas likna Hötorgskonst.

En sen sommarkväll på Ut-Fredel i Stockholms skärgård

Vinterbilder från Stockholm

2011-09-13T16:15:00.000+02:00

För dig som vill vara tidigt ute så finns det gott om vinterbilder från Stockholm på min bildbyrå Mats Lindfors / Webbkusten Stock Photo

Tre bilder såldes under dagen till ett konstkortförlag och det finns säkert fler som behöver börja tänka på vinterbilderna redan nu.

Vinterbild från Stockholm

Bildseendet utvecklas med tiden

2011-09-11T17:53:00.003+02:00

Idag var det Skeppsholmens dag och jag promenerade dit och smet in på Moderna Museet för att återigen titta på deras stora fotografisamling. Trodde att det skulle vara fullt med folk för att det var fritt inträde, men ack vad jag bedrog mig. Mitt humör var inte det bästa för lunchen hade blivit två varma korvar nere vid kajen. Jag hade hoppats på något bättre, minst sagt.

Denna gång kunde jag inte se så många bilder som intresserade mig längre. På vernissagen kändes det annorlunda. Då blev jag bländad av mängden god fotografi. Nu var det Irving Penns bilder som stod i en helt egen klass. De som två verk jag tyckte var allra bäst hade jag sett på Gun Gallery bara för ett år sedan och inte kunnat ta in alls. Men plötsligt idag såg jag dem på ett annat sätt och tyckte dom var helt mästerliga. Mitt sätt att se hade alltså förändrats. Det utvecklas mer eller mindre hela tiden.

Väl tillbaka i mitt eget galleri så undrar jag varför det inte fanns några natur och landskapsbilder representerade på Moderna Museets samlingar, eller var dom gömda? Det var väldigt ont om vackra bilder över huvud taget. Ganska underligt, världen är ju både ful och vacker. Men det vackra anses ju tyvärr oftast som simpelt i finare sammanhang. Utom när bildkonst auktioneras ut för då värderas t.ex. skärgårdsbilder plötsligt till hissnade nivåer. Ett stort hyckleri kan jag tycka.

Åskvädret - en ny fototavla från Stockholms skärgård

2011-09-08T21:10:00.000+02:00

Nästan varje sommar brukar ett spektakulärt åskväder dra in över Stockholms skärgård. Av någon anledning så har jag flera gånger träffat på dom just på Rödlöga i den norra ytterskärgården. Denna bild är från en av gångerna. Allt tystnade och mörknade och stämningen blev spänd blad alla båtägare om vad som skulle komma. Denna gång blev det ett mycket kraftigt regn som satte stopp för högtrycksvädret och de varma sköna dagarna var ett minne blott.

Bilden finns nu att köpa som fototavla hos Galleri Mats Lindfors.
Signerad och numrerad upplaga på 15 ex.

Åskvädret - en fototavla från Rödlöga i Stockholms skärgård

Terje Hellesø - en falsk profet bland naturfotograferna

2011-09-06T17:01:00.005+02:00

Med stor bestörtning har jag följt diskussionerna om den prisbelönade naturfotografen Terje Hellesøs fuskande med att klistra in andra fotografers djurbilder i sina egna. En mycket sorglig läsning. Det första jag undrar över är vad som driver en människa till att fuska och ljuga så till den milda grad som han har gjort. När han redan hade ett så gott rykte och var så känd.

Fusket verkar tyvärr ha varit mycket omfattande och sträcka sig över många år. Så det är ingen tillfällig händelse. Att han sedan kunde sitta i en radiostudio i förra veckan och blåneka till fusket med en lugn och förtroendeingivande röst gjorde honom till en lögnare och bedragare av stora mått enligt min uppfattning. Det äcklade mig oerhört. Han borde ha erkänt omedelbart och redovisat alla bildlögner.

Terje var en auktoritet och förgrundsfigur inom naturfotografin, få fotografer har som han kunnat skapa intresse för naturfotografi. Tusentals har besökt hans blogg så gott som dagligen och kommentarer och beröm haglade in på varenda inlägg. Han åtnjöt en väldigt stor trovärdighet i fotografkretsar och ingen vågade ens tänka tanken på att han var första klassens bildmanipulatör. Terje som hela tiden tryckte hårt på naturbildernas äkthet och var emot bildbehandling. Tills en jägare tog till orda på sin blogg.

Det jag främst beundrade hos Terje var han otroliga energi och engagemang. Jag fattande inte hur tiden räckte till för allt han gjorde. Men nu är det lättare att förstå den saken. Bildmässigt har han inte speciellt ofta gett mig några stora upplevelser eller inspiration. Det var däremot hans brinnande intresse något som smittade av sig. Det är nog många med mig som känner sig lurade, ledsna och besvikna när sanningen om hans fejkade bilder har kommit fram.

Kalenderbild och bakgrundsbild för september 2011

2011-09-01T14:13:00.001+02:00

Varsågod! Kalenderbilden och bakgrundsbilden för september 2011 finns att hämta på Webbkusten.com
Varje månad finns en ny bakgrundsbild till din skärm plåtad i Stockholms skärgård.

Septembervy över Nämdöfjärden sedd från Björnö

Tillbaka från skärgården

2011-08-29T16:14:00.000+02:00

Årets långa fotograferingsperiod ute i Stockholm skärgård har gått mot sitt slut och jag är tillbaka i stan igen. Och som vanligt, jag är inte nöjd med sommaren, inte för värmen utan för ljuset. Soldis alldeles för många dagar med tråkiga himlar utan moln. Förutsättningarna för att ta det riktigt bra bilderna när allt stämmer, var inte många. Och så ska man vara på rätt plats också. Dagen på Kallskär tillhör en av de bättre och jag tror att jag fick en hel del fina bilder när skymningen kom och fullmånen gick upp.

Kalenderbild och bakgrundsbild för augusti 2011

2011-07-29T15:20:00.001+02:00

Varsågod! Kalenderbilden och bakgrundsbilden för augusti 2011 finns att hämta på Webbkusten.com
Varje månad finns en ny bakgrundsbild till din skärm plåtad i Stockholms skärgård.

Ramsmora på Möja i Stockholms skärgård

En ny svensk webbsida om fotografi skulle behövas

2011-07-19T13:15:00.000+02:00

Tänk om jag varje dag kunde gå till en svensk webbsida som hade det bästa om fotografi. De bästa bloggarna. Den bästa tipsen om fotoutställningar. De bästa bildvisningarna inom olika genrer. De bästa diskussionerna om bild. En webbsida som har tekniksnacket på mycket, mycket sparsam nivå. Som det är nu måste jag hatta runt lite här på olika bloggar och webbsidor för att hitta några korn av intresse.

Det borde gå att göra det bättre. Ta ett samlat grepp. Rent tekniskt borde det gå ett göra till ett mycket lågt pris, men det behöver kunniga människor som sköter verksamheten och gör bra urval och presentationer. Och givetvis någon som gör en bra layout. Och däri ligger nog problemet. Vem eller vilka skulle kunna sköta en webbsida om fotografi på ett bra sätt? Som har både tid och kunskap? Och hur skulle man få ekonomin att gå ihop? Ingen vill väl jobba gratis? Jag funderar vidare medan sommarmolnen vandrar över himlen...

Inspiration - "Visions of the Artic" av Florian Schultz

2011-07-18T15:11:00.001+02:00

Spana in och njut. "Visions of the Artic" av Florian Schultz är en mycket inspirerande naturfoto-film. Florian Schultz räknas till en av de fyrtio mest inflytelserika naturfotograferna i världen enligt tidningen Outdoor Photography.

Regn och kulingnatt

2011-07-15T00:44:00.004+02:00

Någonstans i Stockholms skärgård. Regnet smattrar på båtdäcket och vinden vrider på båten så det knirkar i ankartampen. Fotogenlampan brinner och Jag lyssnar på klassidk musik och njuter. Kvällen innan kulingen kom tog Jag en bild med mobilkameran. Hoppas att den duger att visa i detta sammanhang.

Plåtad med usel kameramobil

Fokuserad på fotografering

2011-07-10T16:22:00.004+02:00

Tiden framåt kommer jag att vara så gott som helt fokuserad på fotografering. Bloggen kommer att uppdateras sällan. En massa nya fina bilder behöver trilla in på mina minneskort. Hur det gå ska till vet jag inte så mycket om, men det kan vara en fördel att vara ute i skärgården har jag räknat ut. Det brukar lösa sig på något sätt. Jag känner mig alltid avundsjuk på dom som "vet" hur man fotograferar. Dom som "vet" hur man gör. Processen att skapa är för mig höljt i ett dunkel. Jag tror egentligen ingen "vet" riktigt hur det går till.

Visar en rätt ny bild från ett besök på Dalarö några dagar före midsommar. Resterna av ett åskvädersmoln sjönk ihop och gled ut på Jungfrufjäden vilket gav upphov till spännande färgskiftningar under några minuter.

En trevlig sommar önskas!

Kalenderbild och bakgrundsbild för juli 2011

2011-07-04T11:28:00.001+02:00

Varsågod! Kalenderbilden och bakgrundsbilden för juli 2011 finns att hämta på Webbkusten.com Varje månad finns en ny bakgrundsbild till din skärm plåtad i Stockholms skärgård.

Ytterskärgården i Stockholms skärgård

Stockholm - the most boring capital of Scandinavia

2011-06-29T10:52:00.004+02:00

Det är något särskilt med Stockholm de få varma sommardagarna vi får nöja oss med på våra breddgrader. Speciellt när värmen dröjer sig kvar under de sena ljusa sommarkvällarna. Och alldeles oslagbart är Stockholm när de varma kvällarna övergår i ljumna sommarnätter som aldrig blir riktigt mörka.

I tio års tid har jag kunnat njuta av dessa underbara kvällar på Mosebacketerassen där dom hade öppet till ett på natten. Det var en av sommarens riktiga höjdpunkter att sitta där med några vänner med utsikt över Stockholms vattenspeglar till dom stängde. Men nu är det slut med det. Det har en tillståndsmyndighet sett till. Nu stängs det redan klockan tio. Och folk börja att droppa av en halv timme innan. Innan sommarkvällen ens har börjat.

Att Mosebacketerrassen stänger redan klockan tio känns som en skandal av stora mått. Det är speciell och utvald plats med en lång historia. Att kunna få sitta där en bit in på det nya dygnet under de ljusa varma sommarkvällarna har varit något av det bästa Stockholm har kunnat erbjuda.

Det är mer stor ilska och tårar i ögonen skriver detta blogginlägg. Stockholm har blivit "The most boring capital of Scandinavia"

DN:s fotograf Lars Epstein tycker heller inte om myndighetsbeslutet. Läs mer här...

Här står några och njuter av sommarnatten kl. 22 på Mosebackterrassen precis innan dom blir tvingade att söka sig någon annanstans.

"Phil Spector - musikgeniernas geni"

2011-06-27T01:08:00.005+02:00

Lyssnar på Beatles och skriver samtidigt, få se om det funkar. Blev musiksugen av att se filmen om Phil Spector på SVT-play under dagen. Blev överraskad av hans enorma betydelse inom poprockmusiken. Att han var stor det visste jag, men inte att han hade betytt så mycket. Att han hade producerat en del av Beatles och Lennon stora låtar var jag inte klar över. Lennons "Imagine" t.ex. Han ville stå i bakgrunden och hamnade i verkligen bakgrunden. Tänk om han hade gjort solokarriär istället?

Programmet var intressant ur flera synvinklar. Först och främst makalös musik. Och det gav en inblick i hur skapandeprocessen fungerar. Hur stentufft och känsligt det är att vara i översta världstoppen. Att återigen barndomssmärtor kanaliseras om till mästerverk. Och att Phil Spector alltid var en outsider som aldrig kom in i värmen. Trots alla han succéer. Det finns ingen rättvisa, men det visste jag i och för sig förut. En del kan vara hur bra som helst, men det hjälper ändå inte för att bli accepterad av etablissemanget. Bilden av ett ensamt olyckligt missförstått geni tonade fram i filmen. Mycket sorgligt. Och sedan rättegången där han till slut blev fälld för mord. Sorgligare kunde det knappast ha blivit. Tveksamt om han var skyldig, min uppfattning.

Det var John Lennons son Sean som yttrade att Phil Spector var musikgeniernas geni. Programmet kan ses på SVT-play fram till den 15 juli.

Midsommarnattsdröm i ytterskärgården

2011-06-23T14:07:00.001+02:00

Midsommar i ytterskärgården är som en dröm. För mig finns det inget som går upp mot midsommarnatten vid dom yttersta skären. Njuta av natten som aldrig blir mörk. Och se solen sakta komma upp igen ur havet i nordöst. Höra larmet av sjöfåglarna när dagen gryr. Då känner man att man lever.

Midsommarnatt i Stockholms ytterskärgård

Väderväxlingar är det bästa vid fotografering

2011-06-21T15:35:00.005+02:00

Att sätta sig i bilen och köra ned till Nynäshamn när det regnar verkar så klart vara en dålig idé. Från början hade jag tänkt åka till Torös stenstrand som jag så ofta gör när jag fyller år. Att se havet är ett måste just den dagen. Men istället hamnade jag i Nynäshamn och tog mig till den fina strandvägen lite söder om stan. En vag känsla hade lurat dit mig och jag undrade nyfiket varför. Varför var jag där?

Det hade bitvis klarnat upp och regnmolnen fanns ute på havet där en rätt ynklig regnbåge lyste till och från. Inte märkvärdig alls. Men under loppet av en minut passerade en gul kajak på ett lämpligt ställe för en bra komposition. Den såg heller inte mycket ut för världen, men jag plåtade på ändå. Gissa om jag blev nöjd med bilden. Ibland så behövs det inte mycket som gör att det sitter där. Det där som är så svårt att förklara. En regnbåge, ett hav och en kajak som inte såg mycket för världen innan bilden kom till. Att välja ett utsnitt av verkligheten en viss sekund kan skapa något alldeles extra.

I natt är det årets kortaste natt och det är inget som jag vill missa så strax drar jag iväg med kameran igen. Då kanske det blir Torö. Det får känslan avgöra. Jag brukar lita på den.

Regnbåge och kajak vid havet söder om Nynäshamn

Utsikten en regnig kväll från Fjällgatan

2011-06-17T21:52:00.001+02:00

Gick ut från studion på kvällen och var egentligen på väg till mataffären. Men ljuset uppåt Erstagatans början lockade mig dit upp. Funderade om diset kunde göra något intressant med utsikten därifrån. Jag såg en ångbåt komma österifrån med stor rökpelare hängande över. Samtidigt som ljuset började att spricka upp en aning. Förbannade mig för att inte ha den stora kameran med mig. Men det ordande sig ändå. Den minsta kameran låg i fickan och dög alldeles utmärkt till uppgiften.

Det är lätt att man tycker att regnig dag är ett hopplöst läge. Men så behöver det alls inte vara. Ljus och moln skiftade och såg till att det fanns måleriska nyanser. Speciellt framåt kvällen. Jag känner mig riktigt nöjd med bilden. Det behöver inte alltid vara vackert väder för att det ska bli något bra.

En konstförening kom för att ha trevligt

2011-06-16T00:32:00.000+02:00

En konstförening kom på besök till galleriet för att titta på bilder och att ha trevligt i måndags kväll. Det var ett glatt gäng bildintresserade från Enskede-Årsta konstförening. Jag berättade för dom hur jag hittade ut till skärgården och fann mina motiv. Vi pratade bilder i ett par timmar. Hur det kommer sig att jag gärna plåtar de liggande skären i vertikala/stående bilder. Att ljustet betyder det mesta. Varför jag sällan fotograferar människor. Att jag gillar tidlösheten i bilderna. Och att jag inte vet riktigt hur det går till när jag kommer in i den seende skapande processen.

Medlemmarna i konstföreningen verkade mycket nöjda med besöket och tog avsked av varandra med att önska en trevlig sommar och ett återseende framåt hösten.

Är du medlem i en konstförening så ta gärna med dig dina kompisar på ett besök. Ni är mycket välkomna!

Pingtsaftonskvällen var magisk över Stockholms vatten

2011-06-12T12:48:00.002+02:00

Pingstaftonen hade varit solig, varm och molnlös. En stor glädje för de flesta, men inte för mig som ville fotografera. Dis och avsaknad av moln gjorde det svårt. Då brukar bara tiden runt solens nedgång, oftast efter, vara den bästa. Och just tjugo minuter efter tog jag bilden på en Djurgårdsfärja som var på väg mot Slussen. Det blev några minuter av sent magiskt sommarljus.

Värdelöst att vara fotograf i Sverige

2011-06-10T12:07:00.003+02:00

En av Sveriges bästa fotografer, Denise Grünstein, representerad på Moderna Museet, hade nyss en bild till salu på Bukowskis market. Utropspriset var 50.000 kr för en bild monterad på silkonglas 125 cm bred, minns ej höjden. Två bud hade lagts, varav det högsta var på 20.000 kr. Vad jag förstår så är det inte ens i nivå med framställningskostnaden för kopian. Detta är chockerande uselt, så uselt att Bukowskis nu har dragit tillbaka bilden. Ska f-n vara fotograf i Sverige.

Trots ett år med Fotografiska och en mängd av små fotogallerier i Stockholm så verkar absolut inget ha hänt när det gäller viljan att betala för bra fotografi ens från dom bästa fotograferna som landet har. Detta känns väldigt deprimerande. Kan det någonsin komma till att bli en vändning på den fronten?

Den överkörda plåtburken får symbolisera den usla prisnivån för de till och med bästa Svenska fotograferna.

Succé - skärgårdsbildspel - 10.000 visningar på YouTube

2011-06-09T11:47:00.000+02:00

Succé! Ohhh, vad kul! Smakprovet på ett av mina bildspel från Stockholms skärgård är nu uppe i över 10.000 visningar på YouTube. Välkommen att höra av dig när du behöver ett stämningsskapande specialgjort bildspel till företaget, föreningen eller något annat.

Skärgårdsbåtens dag 8 juni 2011 med mycket ånga

2011-06-08T14:05:00.002+02:00

Idag är det Skärgårdsbåtens dag. Ett flertal ångbåtar går från Strömkajen vid 18-tiden i Stockholm till Vaxholm och går tillbaka vid 21.30. Har hört rykten att den vackra Saltsjön också skall vara med. Det var några år sedan sist. Får hoppas att vädret blir skapligt, men det skulle bli bättre framåt kvällen. Själv kan tyvärr inte vara med för jag får hjälp att masta på min segelbåt just i kväll. Och det vill jag inte vänta med. Att kunna komma ut på sjön på egen köl är trots allt viktigare.

Idag Nationaldagen - detta älskar jag mest i Sverige

2011-06-06T10:59:00.000+02:00

Känslan att stå på en strand och blicka över vatten med en stenbumling och en sjöbod vid en brygga med utsikt mot en horisont där öar ligger som på ett pärlband. Kan det finnas något vackrare?

S/S Blidösund 100 år - juni kalenderbild 2011

2011-06-01T12:08:00.002+02:00

Ångfartyget S/S Blidösund fyller 100 år i år och det är ska firas med en kalenderbild för juni 2011. Varsågod att hämta den på Webbkusten.com Bilden togs förra året då Blidösund besökte Vaxholm på Skärgårdsbåtens dag.

Varje månad sedan elva år tillbaka har jag bjudit på en kalender och bakgrundsbild att ha på datorskärmen. Under åren har över miljonen bakgrundsbilder laddats ned.

S/S Blidösund vid kajen i Vaxholm på Skärgårdsbåtens dag 2010

Roslagens skärgård - de bästa bilderna

2011-05-29T19:34:00.000+02:00

Många av de finaste utskärgårdarna ligger i Roslagens skärgård. Nu har jag gjort en sammanställning med de bästa bilderna som jag har tagit där genom åren. Följ med på en bildkavalkad från Kallskär i söder och upp till Arholma. Varågod och njut av fyrtio bilder från Roslagen.

Roslagens skärgård - de bästa bilderna - Images by Mats Lindfors

Svarta hemsidor börjar att bli riktigt påfrestande

2011-05-26T20:23:00.005+02:00

Många fotografer har en vana eller ska man kalla det ovana att göra sina hemsidor med svart bakgrund. Det kanske var effektfullt till en början men nu börjar jag att tycka att det ytterst påfrestande. Anledningen är väl den att dom tror sig att bilderna skall göra sig så att dom ser förhöjda och extra bra ut. Men i längden tror jag att det blir precis tvärt om. Dom kanske till och med tror att dom är originella och exklusiva när dom har svarta hemsidor.

Lyssnade på en av de erfarna bildinköparna i USA, Stella Kramer för en tid sedan när hon ondgjorde sig över de svarta webbsidorna som fotografer så ofta har. Och visst, svart blir trist och påfrestande i längden. Det liksom suger energin ur bilderna. Rätt använt kan det givetvis fungera. Men det görs allt för ofta i fel sammanhang. Som en slags standard.

Jag har kanske blivit överkänslig för fula hemsidor över åren. Som kan förstöra bildupplevelsen, ibland nästan helt. Det finns flera duktiga fotografer som har så jobbiga hemsidor att jag nästan inte kan besöka dom utan att börja må dåligt. Dom kan ha gräsliga störande grafiska element som fullständigt slår ihjäl bilderna. Ett efter ett par besök så kommer jag sällan tillbaka dit.

Ljust och enkelhet är väl ett bra grundtips att gå efter när man gör sin hemsida. Låt bilderna tala. Tilläggas ska att jag uppskattar enkel snygg design väldigt mycket. Då blir det en ren njutning att surfa runt och kolla in bilder.

Naturfoto med skäggdopping i ny beskärning

2011-05-23T12:49:00.001+02:00

Kanske lite, bättre? Det är dom små detaljerna som gör det. Bildbeskärning kan ibland ta fram det lilla extra. Jag försöker alltid att komponera så bra som möjligt redan i sökaren och ger mig kanske allt för sällan på att aktivt beskära bilderna efteråt. Men med bilden på skäggdoppingen så kände jag att det fanns något mer som kunde komma fram med en rätt gjord beskärning. Och visst blev den väl lite bättre än den tidigare som finns i inlägget tidigare?

Vårfint på Gålö i Stockholms skärgård

2011-05-20T01:00:00.008+02:00

I måndags eftermiddag gjorde jag ett besök på Gålö i Stockholms skärgård för att se hur långt våren hade kommit där. Ljuset hade ändrat karaktär vid tretiden och fått en lite och frisk varm ton, Äntligen, efter några gråblåmulna dygn. Molnen hade skingrats på himlen och det såg förhoppningsingivande ut. Jag packade ner kamerorna och drog iväg så fort jag kunde. Att ha rätt ljus är en av de viktigaste ingredienserna för att få bra bilder. Det fanns ingen tid att förspilla.

Det första jag stannade till för var lamm som gick omkring i en inhängnad. Söta men ovilliga att bli fotograferade. Då hade jag bättre tur med eken som snällt stod blickstilla. Färden gick vidare och tvåhundra bilder ramlade in på minneskorten tills solen gick ned bakom en udde i nordväst. Men innan dess hade vinden mojnat och en skäggdopping hade tagit sig en liten dyk och simtur på jakt efter ett sista kvällsmål. Men jag tror att den fick somna med tom mage. Men skäggdoppingens fisketur såg helt underbar ut den korta tid den varade.

Roslagsbilderna gillades på Expo Roslagen i Norrtälje

2011-05-16T12:18:00.000+02:00

För drygt en vecka sedan så hade jag den stora glädjen att få visa lite av mina Roslagsbilder på Expo Roslagen som gick av stapeln i Norrtälje. Det var en härlig upplevelse att få komma till Norrtälje där livet gick i lite lugnare takt än i Stockholm. Folk hade lätt för att stanna till och prata och upptäcka nya saker. Många tog tillfället i akt och begrundade och beundrade mina bilder från Roslagen och tyckte att jag hade fångat skärgårdskänslan på ett mycket fint sätt. Och en del blev till och med helt saliga av att se det vackra Roslagen på bild. Många av de absolut vackraste platserna i skärgården ligger i Roslagen måste jag erkänna. Så det är en speciell upplevelse att vara där och fotografera .

Jag hade sällskap i montern av kompositören Kenneth Fridén som spelade sin musik med skärgårdstema sjungen av Ellinor Videfors. Vi har påbörjat ett samarbete kring att erbjuda skräddarsydda bildspel under året. På datorskärmen rullade ett bildspel. Och i montern mitt emot stod Annica och Lucia från Roslagen & Co, tack för ert de glada och trevliga sällskap. Det blev verkligen ett par riktigt roliga och givande dagar i Norrtälje.

Småflicksgraffitti - fram för en lekfullare stad

2011-05-09T00:30:00.002+02:00

Det finns många slags bilder som kan göra mig glad. Detta är en variant som jag dock sällan får se. Ett lekfullt övertagande av en trist asfaltsplätt. Vi kanske ska låta barnen dekorera all trist asfalt och betong i stan? Fram för en gladare och lekfullare stad!

Blixtutställning på Expo Roslagen i Norrtälje

2011-05-05T23:54:00.001+02:00

Det blev plötsligt en chans att göra en blixtutställning på Expo Roslagen i Norrtälje. En och en halv dag fick jag på mig. Så det var bara att ta chansen och i morgon kl. 11 öppnar den i Sportcentrum. Jag har fått hänga bilder i gången mellan hallarna. Nästan alla bilder är på plats, väntar bara på de tre stora. Måtte de vara klara i morgon bitti. Detta kommer at bli mycket spännande. Välkommen dit om du har vägarna förbi under fredag och lördag.

Den dramatiska bilden är från Rödlöga när sommaren största åskväder var på väg in över ögruppen. Det blev ett mycket kraftig regn och temperaturen sjönk ordentligt.

Hur mås det undrade truten

2011-05-02T12:40:00.001+02:00

Under lördagen knallade en trut fram och tillbaka på gatan utanför dörren till galleriet. Ibland så blev den skrämd av bilar och barn och flög sin kos. Men den kom tillbaka gång på gång under en halvtimme. Jag var förbryllad. Vad gjorde den där? Förbipasserande tittade också på den och undrade. Men så flög den iväg, den verkade ha fått nog.

Framåt kvällen, vid åttasnåret, var den tillbaka igen. Då ställde den sig på taket på den bil som stod alldeles utanför fönstret. Där stod den och tittade in på mig och min vän en bra stund. Det hela kändes väldigt märkligt, må jag säga. Jag har ju en måsbild som logga till min verksamhet utan att ha frågat måsen om lov och har två bilder på måsar hänger i galleriet. Kunde det ha något med det överraskande måsbesöket att göra?

Men så småningom flög den tvärs över gatan, till en överfylld papperskorg bredvid en pizzeria och började att rota efter mat. Det var nog det som hade fått den bevingade gästen att ha kommit på besök.

Bakgrundsbilden - kalenderbilden för maj 2011

2011-05-01T15:19:00.002+02:00

Sköna maj välkommen med en ny bakgrundsbild och kalenderbild från Stockholms sköna skärgård. Bilden finns att ladda i olika storlekar och med eller utan kalender.
Välkommen att hämta en bakgrundsbild där till din datorskärm på Webbkustens hemsida.

Kalvfjärden i Stockholms skärgård

Se Valborgselden -majbrasan- bäst på Riddarholmen i Stockholm

2011-04-29T13:15:00.003+02:00

En av de allra finsate platserna att se Valborgselden eller majbrasan på Valborg i Stockholm är nog utan tvekan på Riddarholmen. Vad kan vara vackrare än att ha både Riddarfjärden och Stadshuset som bakgrund? Jag var där 2005 med min första riktigt bra digitalkamera och hade tur med vädret och molnen som hjälpte mig att få en riktigt bra bild. Åren där efter var det mulet eller klar himmel, inte alls lika fint för att fotografera i alla fall.

En riktigt fin Valborg och 1:a maj önskas!

Majbrasa eller Valborgseld på Riddarholmen i Stockholm med Stadshuset i bakgrunden

Det är skönt at blicka mot horisonten ibland

2011-04-27T22:42:00.001+02:00

Under påskdagen åkte jag ut till Torö för att få blicka mot horisonten och se havet. Det kan vara skönt ibland. Himlen var helt blå utan ett endaste moln. Havet låg lugnt och bara en svag bris blåste ibland. Det var bra nära omöjligt att få en endaste bra bild under dom förutsättningarna. Men det var en skön vila för själen att promenera längst med stenstranden tills solen gick ned. Egentligen hade jag inte alls lust att åka tillbaka hem. Började att drömma om en husbil. Hade jag haft en sådan hade jag kunnat stanna kvar där ett dygn och fått ett rejält miljöombyte.

Edward Burtynskys brännbara "Oil" på Fotografiska

2011-04-22T13:33:00.010+02:00

Edward Burtynsky berättade om bilden

Industrilandskapet breder ut sig, tar upp allt mer plats. Vad gör vi med vår planet? Vad är priset för vår livsstil? Edward Burtynskys gigantiska bilder känns brännbara på Fotografiska. Bilderna är nästan förföriskt vackra trots det allvarliga innehållet. Det ser ut som om människan överskattar sin förmåga att ta konsekvenserna av den väldiga exploateringen av landskapet och jordens resurser. Med oljekatastrofen i Mexikanska gulfen färskt minne känns utställningen rätt i tiden.

Edward Burtynsky följde oljans väg i tolv år, från oljekälla till konsumtion och återvinning. Det blev en bildserie som jag tror fastnar hos betraktaren, klibbar sig fast i medvetandet. Bilder som kräver eftertanke. Hur skulle våra liv se ut om vi inte hade haft oljan? Hur kommer det att bli när den tar slut? Vad är alternativen?

Dessa monumentala industrilandskap är inget som vi är ser annars. Det fotografiska mediets styrka kommer väl till pass när problemen kring oljekonsumtionen skall medvetandegöras. De flesta bilder var två meter breda och knallskarpa. Jag behövde ett betraktningsavstånd på fem meter för att få det bästa perspektivet. Avståndet när bilden största kraft träffade mig. Några bilder var mindre och det tyckte jag personligen var bättre, för då kom jag närmare. En meter breda bilder kändes bäst. Störst är inte alltid bäst.

Ska jag sätta ett betyg på Burtynskys "Oil", så får det bli 9 av tio möjliga. Bilderna följde med mig därifrån och finns fortfarande starkt kvar i mitt medvetande. Bara det är indikator på att bilderna var något utöver det vanliga. Utställningen håller på till den 26 juni på Fotografiska.

En kort film om Burtynskys bilder på Corcoran Gallery of Art. Bildurvalet är inte det samma, men den ger en bra inblick i vad utställningen handlar om. Titta gärna in på Edward Burtynskys hemsida. Där kan man se mycket stora fina bilder på det mesta av hans arbete. Och sist, men inte minst, kolla in Edward Burtynsky på TED-talks

Balansen mellan utställningarna på Fotografiska är just nu alldeles utmärkt och lovar gott för framtiden. Helene Schmitz med konstfoto i galleriet på översta våningen, och jag tycker att Helene är en av landets bästa fotografer. På mellanvåningen två utställningar med allvarligt innehåll, Burtynskys "Oil" och Jonathan Torgovinks "Intended Consequences". Och på våningen längst ned reklam och kändisbilder av Albert Watson.

Den sista bilden för säsongen på skärgårdsis

2011-04-18T12:03:00.001+02:00

För en vecka sedan kunde jag hitta lite isrester längst ut på Ingarö. Det var en underbar kväll och sjöfåglarna sjöng och stod i. I fredags gjorde jag ett försök att finna lite mer is runt Dalarö. Men icke sa Nicke, den var helt borta. I stället gick sjön krabb mot land och det fanns inte en sjöfågel i sikte. En misslyckad fototur blev det tyvärr. Och sedan dess har temperaturen höjts ytterligare så nu får jag sikta in mig på helt andra bilder som hör sommaren till.

Fotografisk explosion på Moderna Museet

2011-04-15T23:07:00.001+02:00

Under fredagkvällen var det vernissage av del två i Moderna Museets satsning på att visa delar av sin stora fotografisamling. Och det blev alldeles för mycket att ta in. För många bra bilder i det högre skiktet. Jag blev superstressad och virrig. Kände mig som en yr höna som ville picka i mig så många korn som möjligt på kort tid. Det gick inte bra. Jag måste återvända och ha gott om tid.

Läs gärna va DN:s Lars Epstein skrev om sitt besök. Han hade orken och skärpan att vara mer utförlig i sitt blogginlägg.

Det våras för fotografi - ett stort ökat intresse

2011-04-13T00:39:00.008+02:00

Något har hänt de senaste veckorna. Jag har märkt av ett stort ökat intresse från privatpersoner att köpa fotografi. Bilder i alla varianter har sålt. Svartvitt och färg, på canvas, silikonpleximonterat, inramat, lösa printar och posters. Riktig, riktigt bra helt enkelt. Om det är en ren tillfällighet vet jag inte. Det kan bara tiden utvisa.

Den smågalna idén att starta ett eget galleri kanske inte var så dum? Jag var tidigt ute med bilder på internet, startade redan 1996 och sedan dess så har det laddats ned runt en halv miljon bilder, alla med mitt namn på.

De första åren genererade ingen försäljning, men snart så började företag ringa och visa intresse. Det ledde till att jag startade en egen bildbyrå, när många andra började att gå i konkurs. Smågalet kanske, med det fungerade.

Att gå mot strömmen och tänka eget har varit min filosofi.

Och sist men inte minst. Jag gör inte bilder för att tjäna pengar, jag gör bara det jag gillar. Att göra det jag tycker är roligt är min affärsidé.

Bilden "ovädret" fotograferades på 90-talet när jag och min kompis L närmade oss Lilla-Nassa med segelbåten. En mörk molnskärm drog snabbt upp på himlen när vi fortfarande var ute på den stora fjärden. Stor dramatik, vad skulle det bli av det. I vissa fall kan det börja blåsa storm på några sekunder. Men denna gång fanns inga hårda vindar i molnsystemet. Två bildrutor fanns kvar på filmen i kameran, den första blev den här. Femton sekunder senare var solen helt bakom molnen. Ofta handlar bra bilder om sekunder och ibland på bråkdelen av en sekund.

Vår och islossning i Stockholms skärgård - ett bildspel

2011-04-07T13:32:00.001+02:00

Våren är här sedan någon vecka och isen har börjat att släppa i Stockholms skärgård. Mysingen ligger öppen medan på andra fjärdar så ligger den kvar. Jag har att samman ett litet bildspel från tidigare år som visar issmältningens gång. Varsågod, koppla av och njut!

Archipelago spring - skärgård vår - Images by Mats Lindfors

Är fotografi både skapande och registrering?

2011-04-05T18:52:00.013+02:00

Vad är fotografi? Vad är en fotografisk registrering? Vad är en bild? Under Kulturhusets fotodagar i mars valdes en fotograf ut som skall få ha en utställning där. Han heter Erik Berglin och hade fotograferat borttappade handskar och vantar. I mina ögon är det inte alls fotografi som jag tänker mig den.

För mig är fotografi ett skapande av en bild med en kamera. Erik Berglin har endast registrerat vantarna med en kamera. Skapelseprocessen är reducerad till ett absolut minimum. Att sedan Berglins registreringar satts samman till ett konstnärligt verk är en annan sak. Jag gillar verket som sådant, men fotografi är det inte för mig.

Berglins fotografier är ett exempel på det torra intellektuella sättet att uttrycka sig med bild. Att jobba med en idé. Jag tycker att det är roande, men bilderna kan aldrig nå mig på ett djupare plan. För mig så är det helt enkelt inte tillräckligt intressant. För mig ska bilder nå till känslorna. Nå bortom det intellektuella. Drabba mig på något plan.

Vi borde kanske börja göra skillnad på registrering och skapande av en bild.

Jag såg en överkörd kaffemugg på gatan. Jag tyckte den såg intressant ut och fotograferade den. Jag gjorde ett val. Är det en registrering eller en skapad bild? Man kanske ska göra skillnad på att ta ett fotografi och skapa en bild i fortsättningen?

Erik Berglin tog sin magisterexamen vid Högskolan för fotografi i Göteborg våren 2010. Får man lära sig skillnaden mellan skapande av bild och fotografisk registrering där?

Får jag fresta med bilder på detaljer från Skärgården?

2011-04-04T13:03:00.002+02:00

Får jag fresta med bilder på detaljer från Skärgården? Lägg till vid bryggan här ett tag.

Återbesök till Eskos Männikkös fantastiska "naturbilder"

2011-04-03T19:41:00.002+02:00

Det var söndag och sista dagen med Eskos Männikkös fantastiska naturbilder på Nordenhake. Jag var tvungen att bege mig dit igen och se om utställningen. Det är sällan en så bra utställning, på så hög nivå, visas i Sverige. Det gäller att se så mycket bra bilder som möjligt när chansen finns. Få in dom i sitt bildarkiv i hjärnan, så man får mer till grund för sitt eget skapande. Att se de bästa bilderna tror jag är måste för att kunna utvecklas.

Esko vill jag placera in på den högsta nivån, kalla den 10, tillsammans med Araki, Ernst Haas, Uta Barth, Lars Tunbjörk m. fl. Till den nivån har jag själv en bit kvar. Ett par tre placeringar kanske. Och jag vill nog påstå att ingen svensk naturfotograf når till nivå 10.

När jag tänker på fotografi på olika nivåer så kan jag inte mer än häpna över att en hel del fotoskribenter och andra fotografiska makthavare i Sverige med stort inflytande verkar ha en bildsyn som ligger på en nivå runt 5. En helt subjektiv uppfattning så klart.

Ibland får jag en sorglig känsla av att Sverige lirar i blåbärsdivisionen rent fotografiskt. Många försöker men få kommer någon vart. Därför var det viktigt att se om Eskos Männikkös fantastiska naturbilder på Nordenhake. Kanske lärde jag mig något nytt och kan bli bättre som fotograf.

April månads bakgrundsbild från Stockholms skärgård

2011-04-01T11:10:00.003+02:00

Bakgrundsbild från Stockholms skärgård, klicka för större bild

April månad är här. Den svåraste av månader att fotografera. När snön har smält så tar det tid för grönskan att komma igång. Och innan dess så ser det mesta blekt och tråkigt ut.

Bakgrundsbilder från Stockholms skärgård finns i olika storlekar, med eller utan kalender finns att hämta på Webbkusten.

April månads bakgrundbild är fotograferad vid Kalvfjärden på Tyresö-Brevik.

Det jobbas för högtryck med bildbeställningar

2011-03-29T15:46:00.000+02:00

Samtidigt med att vårsolen tittade fram under slutet på mars, så började det våras för mina skärgårdsbilder. Och det är alldeles förträffligt för just nu finns nästan inget att fotografera. Då passar det bra att hjälpa kunder med sina bildbeställningar. Så nu är det mycket på gång vill jag lova. Jättekul!

En av bilderna som är på gång är "bänken" som är fotograferad på Arholma, på gränsen till Ålands hav, den är tänkt att få en plexiglasmontering, som är den mest exklusiva.

Det var tur att jag han njuta av en rejäl kvällspromenad i går kväll när vinden var svag och det kändes helt underbart med den sena skymningen. Tänk vad sommartiden gör. Idag är det mulet med snöglopp.

Vid Arholma tar Stockholms skärgård slut.

The Genius of Photography - sex timmar om fotografi

2011-03-27T00:31:00.002+01:00

För några månader sedan så tittade jag på den makalöst intressanta BBC-serien "The Genius of Photography" som finns på YouTube. Nu har jag börjat att se om den. Och det känns precis lika spännande igen. Det är kanske det bästa program som har gjorts för att förklara magin med fotografi. Dom startar där den kemiska fotografin började, för 170 år sedan. Och presenterar många av de viktiga fotograferna fram till idag.

Början känns helt överväldigande när dom mörklägger ett rum i Venedig och bara släpper in lite ljus genom ett några centimeter stort hål i fönstret. Där börjar magin med bilden. Bilden projiceras upp och ned på väggen mitt emot. En upplevelse utan dess like för den fotointresserade.

Här börja programserien "The Genius of Photography" Se, lär och njut...

Stockholms super-fullmåne som bakgrundsbild

2011-03-23T16:43:00.004+01:00

Varsågod att använd Stockholm super-fullmåne som bakgrundsbild. Klicka på bilden och spar ned den på ditt skrivbord. Format 1280 x 1024 pixlar.

Välkommen också att beställa den som fototavla hos
Galleri Mats Lindfors.

Den stora fullmånen över Stockholm i svartvitt

2011-03-22T00:52:00.003+01:00

Nu har jag fått lite distans till fotograferingsögonblicket på fullmånen i lördags och kan se bilden med klara ögon. Jag känner mig supernöjd med den! Men så undrade jag lite över hur den skulle se ut i svartvitt och sagt och gjort, här är fullmånen över Stockholm i svartvitt. Just nu så föredrar jag den i svartvitt framför färgbilden, för den är lugnare och därmed lite förenklad. Men det är så klart bara en smaksak. Den ligger printad i mitt skyltfönster på Åsögatan 184, för den som har vägarna förbi.

Fullmåne över Mariaberget i Stockholm i svartvitt.

Gregory Crewdson visar kalkonfotografi på Kulturhuset

2011-03-21T00:05:00.015+01:00

Den amerikanske fotografen Gregory Crewdsons utställning öppnade på Kulturhuset under helgen. Jag hade tagit del av hans bilder på webben och sett några videor och var helt övertygad om att han gjorde mycket, mycket bra bilder. Hans bilder är som filmproduktioner där upp till femtio människor är inblandade. Allt under minutiöst kontrollerade förhållanden. Bilder som skildrar psykologiska tillstånd där mycket finns under ytan.

För att ställa om mina ögon från den skarpa vårsolen började jag i det innersta utställningsrummet där hans senaste bildserie "Sanctuary" hängde som dock hade en helt annan stil, bilder från Roms gamla filmstudioområde. Dom bilderna föll mig i smaken och jag begrundade dom sakta och noggrant och lät dom smälta inom mig.

Men så var det stora ögonblicket kommet då jag skulle ta mig an bildserien "Beneath the roses", de mångmeterstora bilderna som säljs för miljonbelopp i USA och som har gjort Crewdson till en av världens mest upphöjda fotografer just nu. Jag gick fram och ställde mig framför en bild och fick genast en "hjälp, det ser ju helt konstgjort och livlöst ut" känsla. Kvinnan i bilden hade släppt fem klädesplagg på golvet i en så prydlig ordning att det var klart störande. Det rubbade helt min balans och min inställning till bilderna. Gick vidare till nästa bild och kände "men hjälp det här är inte bra", det var livlöst och dött samtidigt att det som skulle ligga under ytan slängdes i betraktarens ögon på ett alldeles för tydligt sätt.

Och vad är det underliggande budskapet i min usla bild?

Men jag tänkte att det kanske blir bättre och tittade på några bilder till. Men, nej det blev det inte, Jag rusade ut i vårsolen och tog några djupa andetag. För första gången i mitt liv så lämnade jag en fotoutställning med de flesta bilderna osedda. Jag fann Crewdsons bilder livlösa och döda och kallar dom därför kalkonfotografier. Dom gav sig ut för att vara något mycket mer än vad dom var. Gå dit och titta själv, utställningen håller på till den 12 juni.

För att kolla mitt eget känslomässiga tillstånd tog jag mig vidare till ett par av stans bättre konstgallerier och fick se att allt var som vanligt igen. Där visades måleri med hög kvalitet. Bilder jag kunde ta mig an med stort intresse.

U P P D A T E R I N G
Kände mig nog lite ensam om att uppleva Crewdson gigantiska bilder som kalkonbilder men nu har Om Konst varit där och skrivit en recension. Så nu känner jag mig inte så ensam om den uppfattningen längre.

Fullmånen över Stockholm var extra stor ikväll

2011-03-20T00:34:00.002+01:00

Fullmåne över Stockholm

Lockad av att fullmånen utlovades vara extra stor under kvällen drog jag upp till Västerbron och inväntade dess uppgång. Den började att sakta höja sig över Slussen med alla byggkranar runt omkring. Då fanns det inte ett moln på himlen. Riktigt vackert blev det först när månen kom över Mariaberget och nybildade moln snabbt drog förbi på himlen. Men snart var alla moln helt försvunna och magin helt borta. Det är ofta det som blir en bra bild handlar om minuter, sedan är det över. Man måste vara snabb och leva helt i nuet som fotograf. Det är en av fördelarna med jobbet.

Fullmåne över Landsort - kanske en av mina bästa bilder?

2011-03-18T00:40:00.003+01:00

På midsommardagen förra året lyste fullmånen över Landsort i Stockholm skärgårds sydligaste del. Jag hade kommit dit på kvällen för att fotografera en liten sjöbod på Torö som ligger bredvid. Meteorologerna hade lovat svag vind och jag hoppades att få ett lugnt vatten till mina bilder. Men det visade sig vara fel. Efter solnedgången packade jag ihop och var på väg hem. Då fick jag se den gula stora månen över de låga talltopparna och chansade på att den kanske skulle gå att få på samma bild som fyren på Landsort. Och dröm om min förvåning när jag såg att månen nästan var just över fyren när jag kom ned på stranden.

Det blev plötsligt mycket bråttom att få kameran skjutklar. Månen rör på sig snabbare än man tror. Att få fyren att blinka samtidigt som kameran exponerade på en 1/8 var lättare sagt än gjort. Hade ren tur med en av de första exponeringarna, för sean skulle det visa sig att jag behövde en kvarts fotograferande för att lyckas på nytt. Och då hade månen hunnit röra sig till en sämre plats på himlen.

En kanske urtråkig bild som jag älskar fortfarande

2011-03-16T00:14:00.005+01:00

År 2004 använde jag bara en digital fickkkamera. Att plåta på film kändes inte meningsfullt längre och de digitala systemkamerorna var inte värda att investera i. Så jag tog ett sabbatsår från skärgårdsfotograferandet. Började i stället gå okring på stan med fickkameran och träna upp mitt bildsinne på den brokiga stadsmiljön. Att plåta i stan kräver något helt annat än att vid landskapsfotografering. En slags direktreflex, se snabbt, inte hinna tänk nästan alls. Hur nu det gick ihop den ytterst långsamma kameran.

En av de gamla bilderna från den tiden råkade jag få se idag och jag älskar den fortfarande. Hade ätit på en restaurant i korsningen Mäster-Samuelsgatan och Malmskillnadsgatan kom ut och fick se en lampa hänga över gatan. Den fascinerade mig när den blev en förgrund till ett par höghus i bakgrunden. Det finns en kraft i den som kanske inte alla uppfattar. Jag lade upp den på Fotosidan och den fick en etta i betyg av en medlem där. "Jag förstår den inte, den är tråkig" skrev han. Märkligt nog så blev jag glad över det usla betyget och förstod att jag hade tagit en speciell bild som krävde något av betraktaren.

Här kan du se lite fler av mina bilder från det året på www.imagespot.se

Nya skärgårdsbilder med stående format i galleriet

2011-03-14T22:55:00.002+01:00

Det blir bara bättre och bättre. Nu kan du hitta nära tjugo nya skärgårdsbilder med stående format i Galleri Mats Lindfors på Webbkusten.com Här är ett exempel från Nåttarö i Stockholms södra skärgård. Fotografierna i galleriet sträcker sig ända från Arholma till Landsort, hela Stockholms skärgård. Bilderna görs i högst femton exemplar och är signerade och numrerade på baksidan. Det går alldeles utmärkt att besöka galleriet på Åsögatan för att se bilderna i verkligheten. Välkommen in på webbsidan eller på Åsögatan.

Esko Männikkös fotografi på Nordenhake med ohygglig kraft

2011-03-13T18:36:00.003+01:00

Kände mig kallad att åka till det norra galleriklustret runt Hudiksvallsgatan 8. Och idag blev besöket en riktig fullträff. Riktigt bra grejor i alla gallerier. Men framför allt så var det Galleri Nordenhake som stod för något alldeles extra, fotografi på den högre nivån i världen.

Jag blev helt knockad av Esko Männikkös "Harmony Sisters" som visade på fotografiets ohyggliga kraft. Ofta bara med närbilder på djurögon, levande som uppstoppade. På darriga ben och helt groggy gick jag flera varv runt och betraktade bilderna noga. Det var en stor upplevelse att se bilder av en fotograf som behärskade tekniken, formen och innehållet. Som kunde få bilderna att ge ifrån sig djupa hjärtskärande primalskrik.

Många gånger är jag avundsjuk på måleriet som jag tycker har allt för många fördelar på sin sida jämfört med fotografiet. Men Esko Männikkö visade på den makalösa kraft som det går att ladda in foto. En kraft som då överstiger måleriets. Men det är inte många fotografer som klarar denna uppgift. Ofta blir det bara till något mjäkigt och obegripligt lallande. Sådant får man se alldeles för mycket av.

Högst en till två gånger om året kan man se så här bra fotografi på gallerier i Stockholm, så jag tycker att det är ett absolut måste för den bildintresserade att göra ett besök på Nordenhake innan bilderna tas ned efter den 3 april.

Utmärkt samtal om fotografi i Antikmagasinet

2011-03-11T21:02:00.003+01:00

Ett utmärkt samtal om fotografi i ägde rum i ett avsnitt av Antikmagasinet. Det hette "Christer Strömholm och fotografi" och kan ses på SVT-play fram till den 1 april. Medverkade gjorde Leif Wigh, Bruno Ehrs och Torgny Schunnesson.

Även fast jag tyckte mycket om programmet så såg jag ett problem med att att samtliga deltagare var herrar som hade passerat 55. Den slags fotografi det talades om är nog tyvärr inte speciellt gångbar bland, låt säga kvinnliga fotografer runt 30. Något håller på att hända i fotovärlden som gör denna fotostil till snart något passerat. Numera verkar det mest som man ska vara distanserad, kylig och intellektuell. Tvärt emot Christer Strömholms skola.

Men kanske just därför var programmet så intressant för min egen del, en herre som fyllt 55+ och som helst plåtar bilder med skärgårdsmotiv.

Kalla konceptuella fotografier - som kalkylark fyllda med siffror

2011-03-11T13:10:00.005+01:00

Kalla konceptuella fotografier, kalla som kalkylark fyllda med intetsägande siffror, det håller fotografinscenen på att förändras allt mer till. Man ska koppla bort den kännande delen hos sig själv när man ser bilderna och ta in dem endast intellektuellt. Ett slags fjärmande mot verkligheten. Som att bli instängd i en kokong.

Den allra finaste egenskapen hos människan är den medkännande delen tycker jag, och det rimmar mycket illa mot den nya intellektuella bildtrenden. Jag tittade nyss på några bilder av årets Hasselbladspristagare Walid Raad och blev varse insikten. Den klassiska sortens krigsfotografi bygger på känslor och närvaro, hos Raad var de bortraderade.

Jag ser allt fler fotografer slå in på samma bana, där jag tycker att de misslyckas totalt med att förmedla något intressant i sina bider. Känslorna bortplockade.

Yta, bara en kall ointressant yta, är det enda som blir kvar. Men det kanske också återspeglar den kalla ekonomifokuserade politiken på något sätt. Vi kommer kanske allt längre från varandra, alla nya sociala medier till trots?

DN skriver om Hasselbladspristagaren.

Min första riktiga panoramabild blev kanske rätt OK ändå?

2011-03-09T00:21:00.009+01:00

För tre år sedan provade jag att fotografera panoramabilder med ett panoramahuvud. Men det kändes lite för tekniskt och mödosamt för mig. Panoramabilderna kom att bestå av runt tio bilder som sedan skulle sättas ihop i datorn. Jag kom dock aldrig att bli riktigt nöjd med resultatet.

Panoramabild från Hallskär i Stockholms skärgård

Under kvällen fick jag besök av en kompis som hittade just den panoramabilden liggande på datorns skrivbord. Vi öppnade den och jag suckade uppgivet. Nä, det där med panaoramabilder går nog aldrig att få att bli bra tänkte jag. Men efter att ha besökt Peter Liks hemsida så kunde jag konstatera att jag hade fel. Det går visst att göra fina panoramabilder.

OK. då var det bara att sätta igång. Öppnade bilden i bildbehandlingsprogrammet. Funderade över att beskära den. Provade några olika skär och blev smånöjd. Sedan gällde det att få bilden att lyfta i färg och kontrast som jag helt hade missat. Och efter lite putsande och fejande så började bilden att likna något jag kunde tycka om. Den kanske blev rätt OK till och med.

Intressant iakttagelse om kroppsspråkets betydelse

2011-03-07T01:03:00.007+01:00

Såg under helgen ett tv-program som denna gång handlade om fotografi. En av Sveriges mest prisbelönade fotografer var med. Av någon anledning har jag under åren byggt upp en mycket kylig inställning till den mannen, men beslöt att ge honom en chans till. Jag undrade också över hur det hade blivit så.

Och där satt han då i tv-rutan och pratade och pratade och jag kände att jag ville revoltera mot allt han sade. Hela hans utstrålning och hans sätt att prata gjorde mig redo att göra tvärt emot. Hans kroppsspråk fick mig instinktivt att ta avstånd. Men om jag bara lyssnade till budskapet så tyckte jag i stort precis som han.

Detta var verkligen ett bra exempel på hur en människa kan ge helt motsatt budskap med kroppsspråket fastän det som sades i ord var mycket bra. Och då borde denna människa förhoppningsvis någon gång förstå att han inte gör sig så bra i tv och radio, utan borde jobba enbart med bilder, film och skrift. En del får människor med sig, andra får dom emot sig. Det gäller att känna till sina egna begränsningar och kunna göra det bästa möjliga av sina bra egenskaper.

Då faller det sig naturligt att undra lite över mig själv. Vilka är mina styrkor och svagheter? Och vilka är dina?

Tog mig till havet för att plåta is

2011-03-04T11:29:00.001+01:00

Solen sken och lockade mig till havet sydost om stan. Till en plats där havsisen låg milsvidd. Jag har varit där många gånger förut, men på vintern är sceneriet aldrig det samma från gång till gång.

Det blev runt en trehundra bilder under eftermiddagens gång. Bilderna som jag oftast kommer att tycka mest om är på det som är knappt skönjbart, bilder som viskar vagt i mitt sinne. Som den här utsnittet på några ihopfrusna isflak, där kontrasten låg på ett minimum, knappt skönjbara tills skymningsfärgerna synliggjorde dom.

Dags att plåta lite mer vinterbilder tror jag

2011-03-03T01:12:00.003+01:00

Det är nu vintern är som finast precis innan den är på väg att smälta bort. Solen har kommit en bit upp på himlen och gör dagarna så underbart ljusa. Så nu har jag inte tid med mycket annat än att vara ute och fotografera så länge som solen visar sig. Det är ett välkommet inslag, för jag har suttit och jobbat med bildbehandling, försäljning och webbsidor alldeles för stor del av tiden. Att fotografera är den roligaste delen i det här jobbet, men det jag nästan får syssla med minst. Fotografering kanske bara är runt 10% av arbetstiden.

Kalenderbild och bakgrundsbild för mars 2011

2011-03-01T11:40:00.007+01:00

I elva års tid har jag bjudit på en nedladdningsbar kalenderbild och bakgrundsbild. Nu är bilden för mars 2011 här.

Varsågod!

Den finns i olika storlekar på http://webbkusten.com

Några små filmer om fotografer som inspirerat mig

2011-02-28T09:53:00.002+01:00

Klicka på rubriken eller på inspirationsfilmer. Njut, lär och bli inspirerad.

Islossning - omslagsbilden på Skärgårdsstiftelsens Stångmärket

2011-02-26T13:46:00.003+01:00

Skärgårdsstiftelsens medlemstidning Stångmärket har i dagarna fått en ny modern design. Jag hade den stora glädjen att få leverera omslagsbilden som jag hade plåtat på Gålö för något år sedan.

Paret på berghällen blickar bort mot horisonten där Utö ligger, ett mycket trevligt och populärt utflyktsmål.

Jag antar att många redan har bör drömma om vår och sommar, men för min del hoppas jag på några fina och soliga vinterveckor med goda fotograferingsmöjligheter.

Du kan ladda ned hela tidningen Stångmärket på Skärgårdsstiftelsens webbsida.

Trevlig helg!

En konstförening köpte fotografier i galleriet igen

2011-02-25T00:05:00.000+01:00

En konstförening besökte galleriet under veckan. Dom vill numera att ett verk under vår och höst ska vara ett fotografi. För ett par år sedan köpte den konstföreningen en bild av mig, en nattbild på Västerbon. Det blev den populäraste tavlan av alla den gången.

I våras köpte dom en bild på Katarinahissen. Igår bestämde dom sig för en bild på ett förtöjningsrep som jag fotograferat på Strandvägen för några år sedan.

När jag höll på att plåta repet så gjorde förbipasserande tecken på att jag var helsnurrig i huvudet. Dom såg givetvis inte vad jag såg. Blänket i vattnet, dom skiftande färgerna och tonerna som nästan var förtrollande.

En bild blev det och den har många tyckt mycket bra om. Jag bryr mig givetvis inte om vad folk tycker när jag är ute och plåtar. Dom kan ju knappast fatta vad det är jag ser, vilket utsnitt som jag är intresserad av. Och ibland vet jag inte alls det själv heller. Men det brukar bli bilder ändå.

Konstföreningen blev så pass förtjusta i mina bilder att dom köpte ytterligare ett till höstens utlottning. Det var en riktigt lyckad kväll.

1000-tals fåglar över Riddarfjärdens glansis

2011-02-23T15:25:00.001+01:00

Häromdagen så hamnade jag på Riddarholmen under eftermiddagen, fåglarna på isen hade lockat dit mig. Dom satt i tusental på blankisen utanför och inväntade den kalla natten tillsammans. Men så plötsligt blev dom skrämda och lyfte allihop på en gång i ett gigantiskt skränande moln. En sådan omtumlande naturupplevelse mitt i stan har jag nog aldrig varit med om tidigare. Efter ett tag så lugnade dom sig och satte sig på isen igen. Och mörkret började sänka sig på allvar över fjärden.